Det grävs lite här och var i Vasa under sommaren. Det ställer till med en hel del problem för bilister, cyklister och fotgängare som måste försöka kryssa sig fram mellan avspärrningarna.
Och problemen slutar inte efter att arbetena är slutförda. Det slarvas mycket med igenfyllningen av de upprivna gatorna och vägarna.
I Gerby, till exempel, är fiberrumban i gång. Där dras det kablar längs alla vägar för att förse invånarna med snabbare internetuppkopplingar. Det som ställer till det är att olika bolag lägger var sin kabel på exakt samma ställen efter varandra. Någonting som förbryllar invånarna.
Alla tre gräver en grop
På Markusvägen står paret Holmberg och ser uppgivna ut.
– Tyvärr har det gått till på det sättet att först kommer ett bolag och gräver och fyller igen gropen. En vecka senare kommer nästa bolag och gräver upp på nytt och lägger ner sina kablar och fyller igen, förklarar Christer Holmberg.
Paret själv har inte tagit en fiberanslutning, men i och med att kablarna läggs vid sidan av gatan drabbas de lika mycket av olägenheterna.
– Jag har ganska låg profil på däcken på min bil. Det small till här i backen och jag trodde att jag skulle bli utan fälgar och allting, säger Christer.
– Jag stannade till vid byggänget och sade att ni måste ju gå dit och göra något. ”Ja, vi har nog beställt krossgrus dit men de har inte kommit ännu”, svarade de. Först två dagar efteråt blev det krossgrus i gropen. Jag tänkte på de som kom med 40 kilometer i timmen, den tillåtna hastigheten, att där flyger nog fjädring och fälgar.
Christer har själv i 15 år varit arbetsledare för ett bolag som grävde ner telefonkablar. Han kan inte förstå att det kan gå till på det här viset.
Jag begriper inte varför det ska gå till på det här viset
Christer Holmberg
– Jag har jobbat inom samma bransch i 15 år som arbetsledare. Då hade vi en övervakare som körde runt och såg till att alla märken var i skick och att groparna var fyllda ordentligt. Det skulle aldrig ha hänt att man grävde två gånger tätt efter varandra. Inte en chans, säger han.
– Jag har ringt så många gånger och klagat över de här groparna. Det är något otroligt hemskt. Jag har ringt och sagt kom nu hit och titta, det kan inte vara så här, säger Katja Holmberg.
– Vissa gånger har de kommit och gjort något, men de bara lappar lite. Inte är det bra gjort.
Och nu förtäljer ryktet att det kommer ännu ett bolag som ska lägger sina kablar på ett och samma ställe.
– Jag kan inte förstå det, säger Christer.
– Jag förstår inte heller stadens system och vad det håller på med, med de här vägarna, tillägger Katja
Staden har grävtillståndsgranskare
Jori Löfbacka är trafikregleringschef på Vasa stad. Han säger att arbetet övervakas från stadens sida och förklarar hur det går till.
– Staden har så kallade grävtillståndsgranskare. När ett bolag har grävt färdigt kontaktar det staden och säger att arbetet är klart. Sedan begär man att grävtillståndsgranskaren kommer till platsen tillsammans med entreprenören. Och sen går man igenom områdena för att se till att de är återställda till sitt tidigare skick före grävningsarbetena.
Kontrolleras framstegen där så länge arbetet är ofärdigt?
– Ja, man gör kontroller där också, men man måste alltid komma ihåg att det finns ganska många sådana arbeten i staden samtidigt. Så man kan inte alltid hinna till varje plats för att se hur det går.
– Men ibland begär en entreprenörer uttryckligen att man ska komma och göra en mellaninspektion för till exempel ett specifikt område. Då går man igenom om allting är ok, vad som saknas och så vidare, svarar Löfbacka.
Hur lång tid har man på sig att åtgärda eventuella brister som framkommit i kontrollerna?
– Naturligtvis bör de åtgärdas så snabbt som möjligt.
Bolagen betalar en hyra till staden, så det torde också vara i deras intresse att ordna det snabbt.
– De måste betala en hyra för ett schakt som inte är färdigt. Pengarna är nog en motivation för dem. Ju snabbare de får det klart, desto mindre hyra behöver de betala, förklarar Jori Löfbacka.
Vilka summor pratar vi ungefär om?
– Det beror på arbetsplatsens storlek, men om du har till exempel en kilometers schakt är det ett par hundra euro i veckan för hyran, om jag minns rätt.
Vad händer när brister uppdagas?
– Grävtillståndsgranskaren går igenom ärendet och han har tydliga anvisningar om hur återställningsarbetet ska utföras. Därefter tittar han på det tillsammans med entreprenören för att se hur det går.
Om man som invånare vill framföra ett klagomål, vem ska man vända sig till?
– Till grävtillståndsgranskaren. Sedan kommer hen och tittar på ärendet för att se om det är befogat. Men när slutinspektionerna görs tittar man alltid på hela området. Det hela börjar redan innan grävarbetet startar. Det finns en inledande inspektion med entreprenören. På den tar man bilder och så kan man jämföra de här bilderna med situationen när arbetet är klart för att se hur det såg ut tidigare.
– Om det finns brister klarar den inte kontrollen och man måste åtgärda dem. Ibland finns det situationer där det kan vara okej vid kontrollen eller vid slutkontrollen, men två veckor framåt dyker det upp en grop eller något liknande. Därför har ett schakt alltid en garantitid.
– Om jag minns rätt är den fyra år. Entreprenörerna måste alltså åtgärda brister upp till fyra år efteråt om det uppstår fel i markfyllningen eller något annat.
Två eller tre gånger om
Nu är det så att två olika entreprenörer för två olika bolag gräver fiber i samma område och utför samma arbeten kort efter varandra. Kan man inte samarbeta och gräva en gång och dra två fiberkablar, undrar invånarna.
– Vi har samarbetsmöten som staden leder och där finns fiberföretagen med. På mötena går man igenom kommande projekt för att se vad som finns och efter det kan de också planera sinsemellan om de borde dra sin egen fiber till samma område. Det blir ju dyrare för dem om de börjar gräva separat.
Det skulle förstås vara bättre för alla om de grävde ner de där kablarna i samma hål
Jori Löfbacka, trafikregleringschef
– Det skulle vara mycket billigare för dem om de lade sina kablar i samma schakt samtidigt. Men i slutändan är det ju operatörerna som betalar för detta, så man skulle tro att de ser till att göra det om det är möjligt.
