Start
Artikeln är över 2 år gammal

Mitt i Korpo finns herrgården som besöktes av Sibelius och Ahtisaari: ”Här har skapats mycket levande finländsk historia”

Den som rört sig i Korpo har högst sannolikt lagt märke till en ståtlig rosa byggnad med stora fönster som är omgiven av grönska och hästhagar. Det är fråga om herrgården Korpo gård.

Korpo gård grundades 1608 som en förläning när Finland var en del av kungariket Sverige.

Denna första förläning gällde hela Korpo och senare på 1650-talet bildades herrgården Korpo gård i en förläning där åtta hemman slogs samman och donerades till friherre Gustav Bielke.

Efter säterifrihet åren 1615-81 blev Korpo gård ett vanligt skattehemman år 1699.

Åren 1696-1742 innehades och ägdes Korpo gård av prästsläkten Fridelinus och åren 1771-1828 av prästsläkten Mjödh. Därefter var det apotekarsläkten Stigzelius som ägde och innehade Korpo gård åren 1828-92.

Ett stort, grönt träd står bredvid en rödrosa byggnad.
Korpo gård är omgiven av grönska och ståtliga träd. Bild: Maria Lammassaari / Yle
Ett plakat av metall på en rödrosa stenvägg.
Detta plakat har rests till minnet av att Skärgårdens frikår fördrev det röda gardet, som bemannat Korpo gård under Frihetskriget 1918. Bild: Maria Lammassaari / Yle

Huvudbyggnaden byggdes på 1800-talet

Den två våningar höga huvudbyggnaden ritades av arkitekten Carlo Bassi på uppdrag av den dåvarande ägaren, hovrättsassessorn vid Åbo hovrätt B.H. Mjödh. Arkitekten Bassi hade flyttat till Åbo 1802 för att övervaka byggandet av akademihuset i Åbo.

Huvudbyggnaden på Korpo gård, som byggdes av tegel som slogs i ett eget tegelbruk, stod färdig 1804.

Ett rödrosa hus skymtar bakom gröna träd.
Rummen på den övre våningen kan hyras av utomstående till exempelvis födelsedagsfester eller möten. Bild: Maria Lammassaari / Yle

Sedan 1904 har släkten Wahe ägt Korpo gård. I dag är det Tuulikki Wahe-Rohrbach, som föddes och växte upp på Korpo gård, som bor där.

– Min mamma var änka, min pappa hade dött när jag var en 1-årig baby. Så det har nog varit många rätt så kämpiga decennier här. Fastän gården har en fin historia så har den också en bitter del i sin historia då staten har tvångsintagit stora arealer mark och släkten har också tagit sina delar, tyvärr, säger Wahe-Rohrbach.

Det har varit kämpigt, men ändå har herrgården hållits i din släkt fram till idag – hur känns det?

– Jag är nog lite stolt, för vi är ändå mitt i byn och hela byn har ju tidigare hört till Korpo gård. Många nyinflyttade till Korpo brukar säga att när man kommer till byn så ser man först Korpo gård, sedan ser man kyrkan och sedan den lokala bykrogen – och då är man hemma.

Ett ljusrosa rum med kakelugn, kristallkrona och gamla trämöbler.
Rummen på Korpo gård har restaurerats av en konservator så att de ska vara så lika originalet som möjligt. Bild: Maria Lammassaari / Yle
Kanten på en gråblå kakelugn som är prydd med detaljer i guld.
Här på kanten till en kakelugn har konservatorn Raimo Alakärppä skrapat fram alla de olika lager av kalkfärg som kakelugnen målats med sedan 1800-talet. Bild: Maria Lammassaari / Yle

Tuulikki rustade upp herrgården i toppskick

Tuulikki Wahe-Rohrbach har varit fast bosatt på Korpo gård sedan 1989, då hon och hennes då två små flickor flyttade till gården från Tyskland där hon hade bott i ungefär 20 år.

När de flyttade in var huvudbyggnaden i behov av renovering och Wahe-Rohrbach började restaurera byggnaden tillsammans med konservatorn Raimo Alakärppä.

Byggnaden renoverades bit för bit, ett rum i taget.

– Ingenting har förstörts i den här herrgården på 220 år. Allt är ursprungligt och så som Carlo Bassi hade tänkt sig det på sin tid. Väggarna har inte tapeter och golven är knappt målade, på väggarna finns det kalkfärg och limfärg, säger Wahe-Rohrbach.

Varifrån fick du drivkraften att restaurera ett så här stort hus?

– Jag tror att med kärlek får man mycket gjort. Och det har nog också varit den eviga kärleken och pliktkänslan för den här pärlan här i byn.

Ett rum med gråa väggar, en blå kakelugn och röda sammetsklädda stolar.
På väggarna finns inga tapeter, utan de är målade med kalkfärg eller limfärg. Här har väggarna målats med kalkfärg för att imitera marmor. Bild: Maria Lammassaari / Yle
Ett rum med blåa väggar, guldprydda möbler och en kristallkrona.
När nuvarande ägaren Tuulikki Wahe-Rohrbach flyttade in på Korpo gård 1989 fanns det nästa inga möbler eftersom det röda gardet hade bränt de flesta originalmöbler som fanns på Korpo gård under Frihetskriget 1918. Bild: Maria Lammassaari / Yle

”Det har skapats mycket levande finländsk historia här”

Trots att Korpo gård är en privatbostad och inte ett museum, kan byggnadens andra våning hyras av utomstående till exempelvis födelsedagsfester eller möten.

På somrarna ordnas också många kulturevenemang på Korpo gård. I sommar ordnas exempelvis en del av programmet under Fjärdfestivalen (fi. Aava-festivaali) på Korpo gård.

Ett gult rum med flera rader av stolar.
Här i den stora salen har kompositören Jean Sibelius vistats mycket under somrarna 1886-87. Bild: Maria Lammassaari / Yle
En svart flygel i ett gult rum.
Vid denna flygel spelas det mycket särskilt under de årliga Sibeliuskonserterna. Bild: Maria Lammassaari / Yle

I juli ordnas bland annat Korpo Sea Jazz och Sibeliuskonserter, som har en lång tradition i Korpo, där Jean Sibelius tillbringade somrarna 1886-87 på bland annat Korpo gård.

– I den stora salen på Korpo gård har Sibelius suttit tillsammans med sin mamma och sin bror och spelat och komponerat flitigt i två somrar.

Korpo gård har också besökts av bland andra ryska befälhavaren Kulnev som omnämns i J.L. Runebergs Fänrik Ståls sägner, samt av Nobelpristagaren, president Martti Ahtisaari.

– Det har skapats mycket levande finländsk historia här, säger Wahe-Rohrbach.