I år var det den hårdaste vintern sedan 1999 och framför allt januari utmärkte sig med väldigt låga temperaturer under en lång tid. I våras såg man att många växter tagit stryk av vintern. Mest utsatta var buskar och träd.
Listan över skadade växter är lång och omfattar bland annat rosenbuskar, berberis, sockertoppsgranar och rododendron. Mest iögonfallande är alla de döda tujorna som står helbruna i rabatterna.
Som så många av de andra döda växterna är tujan en exotisk växt i Finland. Den härstammar ursprungligen från Kanada och USA där den växer runt de stora sjöarna i nordöst.
Den stora tujadöden
Varför är det just tujorna som inte klarade av vargavintern? Den frågan ställde vi trädgårdsmästaren och plantskoleägare Leif Blomqvist från Lepplax. Han utbildade sig en gång i tiden i Rovaniemi och är specialist på de nordiska breddgraderna.
– Det är flera saker som har varit stressigt för tujan. Det började ren i höstas när vi fick enormt mycket vatten på senhösten och helt plötsligt så kom vintern. Många växter hann inte ställa in sig för de nya temperaturerna, bland annat tujorna.
– Det blev också mycket kallt under en längre tid. Enstaka kalla nätter är inte lika farliga som en lång period med minus 30 till minus 35 grader.
Hur härdiga är tujor?
– Det är jättesvårt att säga en bra zon för tujor. De kan fungera riktigt bra i Uleåborg på rätt ställe inne i en björkdunge med vandrande skugga och ingen blåst och kan ha problem på Åland där det blåser och solen skiner. Det är läget som är det viktigaste när det gäller tujor.
Det är alltså ingen vits att plantera tujan på en öppen plats i trädgården?
– Så är det.
Det händer att folk kommer hit och vill köpa tujor som en häck för att ge skydd, men det är ju tujorna som behöver skydd.
Leif Blomqvist
Ingen häckväxt
Det är många som drömmer om en tujahäck som insynsskydd och visst är den som en tät och ogenomskinlig grön mur när man formklipper den. Men tyvärr är den inte alls lämpad som häckväxt i Österbotten.
– Jag brukar aldrig rekommendera tujor, åtminstone inte till häck. När det är fråga om enstaka tujor i en rabatt är det ju inte hela världen när den dör bort. Men har du en lång häck med tujor och var tredje då dör ut så har du problem, förklarar Blomqvist.
Det är ju också en ekonomisk fråga?
– Så är det, mycket arbete och mycket pengar. De kan ju klara sig några år men det kommer förr eller senare besvärliga vintrar. Det här är inte första gången jag har varit med om det här. Det är första året på en lång tid, men det är inte första gången.
– Därför brukar jag till och med vägra att sälja tujor till häck. Jag vet inte om jag blir impopulär, men jag vill vara ärlig. Det är en stor risk att plantera en lång rad med tujor.
Totalförlust
När man rör sig längs de österbottniska vägarna ser man många skadade tujor. De kan vara helt bruna, till hälften bruna och tujor med bruna toppar. Tujan är ett ganska långsamt växande träd och frågan är om tujorna kommer att repa sig?
– Det beror på hur illa den har tagit stryk. Om det är halva tujan är det teoretiskt möjligt att den kommer att överleva. Men den kommer att vara ful x antal år framöver med ett tomt utrymme där barren faller bort.
– De nya barren kommer att söka sig åt det hållet eftersom där finns det ljus och plats för dem. Men det tar många år innan den har blivit fin på nytt. Det beror alltså helt på den som äger tujan om man orkar se på den fula tujan eller byter ut den till någonting annat.
Och en helt brun tuja?
– Det är bara att såga bort den.
Kommer det rotskott?
– Nej, det gör det inte heller. Det är ingenting att spara på.
Odlingszon II hellre än IV
De flesta tujor som Leif Blomqvist säljer i sin plantskola är rekommenderade upp till odlingszon III. Klassificeringen härstammar från uppodlarna som han köper sina tujor ifrån. Överensstämmer de med Blomqvists egna erfarenheter?
– Nej. Skulle det ha varit jag som ha klassificerat dem skulle jag ha satt zon II på dem.
De flesta andra plantskolor i Österbotten saluför dem till zon IV. Vad säger du om det?
– Då lovar man ganska mycket. Det skulle jag inte ta ansvar för.
Hur mycket berättar ni om härdighet för era kunder?
– Jag tycker att en bra plantförsäljare ska fråga kunden var han ska plantera plantan, vad kunden har för förväntningar och utifrån det kan han rekommendera den eller föreslå någonting annat i stället.
– Man ska inte bara truga på och sälja utan också ta ett ansvar för att den här plantan lyckas. Det är ju också bästa reklamen för plantskoleägaren att kunden lyckas. Då kommer kunden tillbaks.
De bästa alternativen
Om tujan en gång för alla är en dålig häckväxt för de österbottniska breddgraderna borde man alltså se sig om efter andra alternativ.
– Det finns egentligen ingen barrväxt som man kan lita så där riktigt bra på, till och med granhäck kan ta stryk vissa år, säger Leif Blomqvist. Men det finns lövfällande buskar som man kan använda som också blir täta, till exempel aronia, häggmispel eller olika syrener. De är helt säkra.
Varför har du tujor i sortimentet? Är det för att folk gillar dem?
– Ja. Skulle vi inte ha dem alls i sortimentet skulle vi bli baktalade att vi har ett dåligt sortiment och folk skulle inte förstå det heller. Jag vill inte heller döma ut dem, men jag skulle aldrig rekommendera dem som en häckväxt. Det tycker jag inte att det passar.
Skriv gärna i kommentarfältet om du har en död tuja i din trädgård. Vi är också nyfikna på hur gammal den var, om du har tujor som en häck eller som fristående träd och var du bor i Österbotten? Tujor delar också folks åsikter. Är du för eller emot tujor?
Du kan också skicka in bilder av din döda tuja till osterbotten@yle.fi