– Det är katastrofalt! utbrister Sofia Hoas som är ordförande för Föreningen Svenskbyborna på Gotland.
– Byn är i stort sett ödelagd och det är i princip inga invånare kvar på grund av Rysslands terrorbombningar som fortfarande pågår.
Hoas har själv sina rötter i Gammalsvenskby och hon håller regelbunden kontakt med den.
– De större husen har slagits ut med glidbomber, säger Hoas. Kommunhuset och kulturhuset har förvandlats till grushögar.
Den historiskt svenskspråkiga byn ligger i regionen Cherson vid floden Dnjeprs stränder. Byn grundades på 1780-talet av estlandssvenskar som hade utvandrat från Dagö (Hiiumaa).
Numera finns det bara en äldre kvinna kvar i byn som fortfarande pratar den gammalsvenska dialekten.
– Det är väl omkring 30 personer i byn som mer eller mindre pratar svenska, berättar Hoas.
Drönare slog till mot kyrkan
Byns svenska kyrka fick länge stå oskadd. Men i förra veckan attackerades också den.
– Kyrkan träffades av tre kamikazedrönare. Den tog också eld så den är totalt utbränd och förstörd, berättar Hoas.
Stenkyrkan byggdes år 1885 och har alltid varit en viktig samlingspunkt för byborna. De senaste åren har den främst fungerat som en ukrainsk-ortodox kyrka.
Inga människor skadades i attacken. Men sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina har totalt 11 civila dödats i byn.
Hoas är övertygad om att träffen mot kyrkan inte var någon slump. Många civila mål har drabbats tidigare.
– Byns tysk-lutheranska kyrka slogs ut i mitten av juni, säger hon. Nu kom turen till den svenska kyrkan.
– Både blev utslagna av kamikazedrönare som styrs av soldater och man ser exakt vilket mål du träffar. Så det är definitivt ingen slump att man slår mot kyrkan. Istället är det ett brott mot internationella krigslagar.
Nödhjälpen under beskjutning
Före kriget bodde 2 500 personer i byn. De flesta har evakuerats till grannbyarna längre bort från fronten.
Men några har blivit kvar.
– Det handlar om 70–80 äldre personer. Den främsta orsaken är envishet eller funktionshinder, berättar Hoas.
Den ryska armén ligger på andra sidan floden Dnjepr, bara fyra kilometer bort och det ryska artilleriet skjuter mot byn så gott som dagligen.
– Det är också många drönare och de skjuter in sig också på civila och den humanitära hjälpen.
Föreningen Svenskbyborna har skickat nödhjälp till byn allt sedan kriget började. Beskjutningen har gjort det allt svårare för hjälparbetarna att nå fram.
– Vi hjälper de som är kvar med vatten, livsmedel och mediciner. Vi har också kört ner 500 ton träbriketter för att man ska kunna laga mat och hålla värmen vintertid, säger Hoas.
Föreningen samarbetar med både ukrainska och utländska organisationer.
– Det finns ett ganska stort intresse också från Finland. Både finska privatpersoner och organisationer har donerat pengar till insamlingen.
Byn hotar bli en del av Ryssland
Trots att byn ligger i spillror är bybornas framtidstro stark.
– Alla är fast beslutade att byn ska byggas upp igen, betonar Hoas. Vi tittar nu på en återuppbyggnadsplan och kompletterar den som bäst med tanke på kulturarvet och de historiska rötterna byn har med Sverige och Norden.
– Vi tror på att Gammalsvenskby återbefolkas igen när kriget är slut och freden har kommit.
Men enligt den ”fredsplan” Vladimir Putin har lagt fram blir Gammalsvenskby en del av Ryssland ifall Moskva får sin vilja igenom.
Ryssland annekterade fyra ukrainska regioner illegalt redan hösten 2022; Zaporizjzja, Donetsk, Luhansk – och Cherson där byn ligger.
Trots att den ryska armén inte ens kontrollerar regionerna kräver Moskva att de överlämnas i Putins händer.
Sofia Hoas ser på den risken som ett skräckscenario.
– Jag väljer att inte ens tänka den tanken och jag tror inte att det kommer att hända heller.
– Jag tror att Ryssland kommer att förlora på marken och att Ukraina vinner tillbaka regionerna.