Finland får svidande kritik i årets Expat Insider-rapport, som jämför upplevelser från utlandsboende runtom i världen.
Läget har försämrats markant sedan i fjol. I år hamnar Finland på plats 51 av de 53 länder som undersöktes. Det här innebär ett tapp på 35 platser, då vi förra året låg på 16:e plats.
Rapporten görs årligen på initiativ av Internations, ett nätverk för utlandsboende.
Förra årets fina placering var ändå ovanligt bra för Finland, och kan betraktas som ett undantag, menar tidskriften Forbes i en artikel om studien. I samma artikel koras Finland till ”den största förloraren” av Internations grundare Malte Zeeck.
Ingrid Biese, filosofie doktor och lektor på Åbo Akademi, har forskat i arbetsplatsvälmående hos utländska arbetstagare och är inte förvånad över resultatet.
Hon understryker hur viktigt det sociala nätverket är för dem som flyttar till ett annat land, vilket krockar med att finländare i regel är dåliga på att ta kontakt med främlingar.
– I andra länder kan man träffa människor på gatan och bli bekanta på det sättet, men det är ovanligare i Finland, säger Biese.
Kyligt klimat både ute och inne
Finland plockar låga poäng i kategorierna anpassning (Ease of Settling In, 50:e plats), arbete utomlands (Working Abroad, 46:e plats) och personlig ekonomi (Personal Finances 52:a plats).
Byråkratin, kulturen och det sociala klimatet får sig också en känga.
Bara 25 procent av respondenterna är nöjda med sina sociala liv, 70 procent upplever att de har svårt att hitta vänner och hela 83 procent anser att det är svårt att lära sig språket.
Det finns en massa jobb där man egentligen inte behöver finska eller svenska, men vi kräver det ändå
Ingrid Biese, filosofie doktor ÅA.
Bortsett från den goda luftkvaliteten är det finländska vädret och klimatet inget att skryta om, tvärtom är det den kategori där respondenterna uttrycker mest missnöje. Endast 31 procent av respondenterna uppskattar vädret och klimatet i Finland.
Jumboplatsen i karriärkategorin
I underkategorin karriärmöjligheter (Career Prospects) hamnar Finland på sista plats.
Arbetsmöjligheterna är få för dem som inte behärskar språket och nästan hälften av respondenterna (47 procent) känner att det inte har lönat sig för dem att komma till Finland för att arbeta.
– Vi skapar sådana krav som vi egentligen inte skulle behöva. Det finns en massa jobb där man egentligen inte behöver finska eller svenska, men vi kräver det ändå, säger Biese.
Biese anser att Finlands behov av arbetskraft går stick i stäv med de förutsättningar utlänningar har för att skapa en trivsam vardag.
– Frågan är om de här personerna får en chans, om de mår tillräckligt bra och vill stanna för att jobba.
Forskare: Bottnar i strukturell rasism
Enligt Biese bottnar sig de här problemen i strukturell rasism, vilket hon också forskat kring. Hon beskriver det som att vi är uppvuxna i ett samhälle som byggts upp på rasistiska premisser och att vi tänker och agerar därefter, också undermedvetet.
Det här kan ta sig uttryck exempelvis vid bemötande, vilka förväntningar det finns på utländska arbetstagare och vilka arbetsuppgifter utländska arbetstagare tilldelas.
– Det är jätteviktigt att vi har diskussioner om rasism och att vi jobbar med de här sakerna kontinuerligt, också på organisationsnivå.