Attentatet mot tidigare presidenten Donald Trump är ingen isolerad företeelse. Våldet mot folkvalda politiker är också på uppgång i flera europeiska länder, varnar Manuel Müller som är äldre forskare vid Utrikespolitiska institutet.
Han lyfter fram mordförsöket på Slovakiens premiärminister Robert Fico och attackerna mot tyska EU-valskandidater som exempel på händelser som borde fungera som en väckarklocka för dem som vill försvara demokratin i Europa.
– Ökningen av extremismen och det politiska våldet är inte något nytt. Vi har redan sett det ett tag och alla borde ha vaknat upp vid det här laget, säger Müller till Svenska Yle.
Enligt Müller finns det olika slags motiv bakom våld mot folkvalda politiker.
– Det verkar hänga ihop med radikalisering, en ökad politisk polarisering men också med desinformation och konspirationsteorier.
Våldet måste bekämpas
Det är ändå inte oundvikligt att samhällen polariseras och radikaliseras, konstaterar Müller. Det finns mycket som kan göras för att vända på trenden.
– Naturligtvis spelar åtgärder mot desinformation en viktig roll. Självklart är det också viktigt hur politiker pratar med varandra och i vilken grad det uppmuntrar till ett aggressivt beteende.
Attentatet mot Trump har tvingat fram ett försonligare tonläge hos ledande amerikanska politiker. Enligt president Joe Biden behöver den politiska retoriken i USA kylas ned.
– Och när Joe Biden nu uppmanade till ett lugnare samtal kanske detta faktiskt är något som också kunde gälla för Europa, säger Müller.
Att kyla ned den politiska debatten får ändå inte leda till att man låter bli att vädra politiska åsikter och att påtala konflikter, fortsätter Müller. Snarare handlar det om att lära sig att tala om tvistefrågor på ett respektfullt och demokratiskt sätt, utan att späda på motsättningar eller uppvigla till våld.
– Politiska konflikter är inte ett problem i sig. Men det blir ett problem om man förlorar det demokratiska fotfästet.
Valet i USA påverkar Europa
Veckoslutets attentat ändrade på dynamiken i den amerikanska presidentvalskampanjen. Tidigare presidenten Donald Trump kan nu framställa sig som ett offer som överöses av sympati efter dådet.
– Det återstår att se om Trump utnyttjar dådet för att radikalisera det offentliga samtalet och presentera sig som ett offer för fientliga krafter inom center-vänstern. Eller kommer vi att se mer moderation från Trumps håll? Det är ännu för tidigt att säga något om det, säger Müller.
De problematiska elementen kring Donald Trumps politiska målsättningar och arvet från hans turbulenta presidentperiod som utmynnade i Trumpanhängarnas stormning av kongressbyggnaden i Washington går heller inte att bortse från, trots attentatet.
– Det största hotet mot USA:s demokrati kommer från ytterhögern och Trump själv har, enligt mig helt korrekt, setts som en del av det hotet, säger Müller.
Attentatet mot Trump ger hjärtklappningar i ett Europa som redan följer valrörelsen på helspänn.
– Oron över det som händer i USA på hösten har en stor inverkan på politiken i Europa, säger Müller.