Efter att Lappfjärd i Kristinestad drabbades hårt av översvämningar 2012-2013 fattade staden beslut om att förbättra ån.
Ån har vallats in, rensats och holmar har sprängts bort. Nu återstår att bredda fåran och spridningsområdet för flödesvatten i Lappfjärds åmynning.
Markbyggnadsentreprenören Tuhkasaari från Kortesjärvi valdes i juni att sköta arbetet.
– Nu har vi kommit så långt att vi har fått det upphandlat och i höst ska vi börja. Tanken är att det ska ta två vintrar, men det är fast i hurdan vinter vi får, konstaterar vägbyggmästaren Niklas Brandt.
96 000 kubikmeter ska muddras och projektkostnaderna landar på dryga 1,2 miljoner euro. Enligt Brandt är det värt det för att förhindra översvämningar likt de man upplevde för dryga tio år sedan..
– Det var tre miljoner euro i skador i skörd, hus och broar. Nog betalar det sig tillbaka, så att företagare och invånare kan verka tryggt här på orten.
– Politikerna har förstått vart krutet ska läggas och vilka investeringar som behövs för att hålla Kristinestad konkurrenskraftigt.
NTM-centralen är också med i projektet och bidrar med hälften av projektkostnaderna.
– Vi fick bidragsbeslutet men det är ett år åt gången, men tanken är att de står för hälften av projektkostnaden.
Kontinuerligt underhåll krävs
Även om det här är det sista större muddringsprojektet för stunden, så påpekar Brandt att ån behöver kontinuerligt underhåll.
– Det är utmaningen framledes, att man inte bara kan ha det projektvis. Jag efterlyser att det borde fungera lite som ett väglag och att det rensas kontinuerligt med cirka 15-20 års mellanrum, säger Brandt.
Men naturen är oförutsägbar och Brandt medger att översvämningar kan ske trots allt.
– Vi har gjort vad vi kan. Det är ganska beroende på hur mycket vatten det råkar regna just den där perioden och havsvattennivån hur hög den är. Vi kan inte göra så mycket annat, du kan inte göra något åt naturen.
Kan de som bor längs med ån ändå känna sig säkrare nu?
– Jag bor ganska nära centrum själv så jag sover ganska lugnt om nätterna när man har gjort vad man kan.
Men det är inte bara människan som drar nytta av muddringarna enligt Brandt.
– Det är ganska viktigt med havsöringen som ska upp för ån. Man har sett med alla andra projekt att det måste rensas, havsöringarna stiger mycket bättre upp då. Saker och ting måste underhållas, de kan inte lämnas till sitt öde.
Tanken är alltså att arbetet inleds i höst med att valla in deponiområdena och att fixa sedimenteringsbassänger. Och ifall vädret tillåter så inleds muddringen i vinter.
– Vi har området avverkat redan så sedan blir det att lägga grävskopan i marken och börja gräva.