När den nyländska specialvårdgivaren HUS måste spara kan det få märkbara effekter för patienterna. Personalminskningar föreslås bidra med 50 miljoner euro.
Samtliga 28 000 anställda berörs av samarbetsförhandlingar och som mest kan 990 årsverken försvinna.
Torsdagens nyhet fick Aki Lindén, vd för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt fram till år 2018, att reagera.
– Det är ju en enorm mängd människor ifall nästan tusen årsverken ska bort. Läkarna och annan vårdpersonal gör ett viktigt arbete. Det här sparkravet kan leda till en mycket allvarlig situation. Det gör mig mycket ledsen, säger Aki Lindén som i dag är SDP-riksdagsledamot.
Lindéns bedömning är att det kan bli svårt för HUS-sammanslutningen att klara sitt uppdrag.
– Det kan leda till att man inte kan sköta de människor som man borde sköta.
Patienternas tillstånd försämras i vårdkön
Petri Böckerman, professor i hälsoekonomi vid Jyväskylä universitet, är inne på samma spår.
– Ifall man går in för en så här betydande minskning av personalen leder det i första hand till att vårdköerna växer. Folk måste vänta längre på sin vård.
Vi får en förstärkning av klyftorna i Finland där de fattigare får nöja sig med den vård de får
Petri Böckerman
Det går inte att spara på den brådskande vården. Därför blir det troligen planerade operationer och rehabiliteringen som kan bli lidande.
Det kan leda till att patienterna är i ganska dåligt tillstånd när de väl får den hjälp de egentligen hade behov av flera månader tidigare.
– Rikare patienter kommer i större grad att söka sig till den privata vården där det inte finns köer. Då får vi en förstärkning av klyftorna i Finland, där höginkomsttagare får bättre hälsa medan de fattigare får nöja sig med den vård de får, säger Böckerman.
Han fruktar att personalen kan börja söka sig bort.
– När färre anställda ska göra samma arbete kan en del välja att byta jobb till den privata sidan, där lönen är högre och anställningsförhållandena bättre.
Efterlyser krisgrupp
HUS-sammanslutningen kan välja att stänga fler perifera sjukhus och hälsocentraler och centralisera till Helsingfors och Esbo.
Men när avstånden växer tummar man på invånarnas rätt till vård på lika villkor.
Tidigare vd:n Aki Lindén ser inte centralisering som en lösning.
– Det ger inte effekt på så här kort tid. Och det är inte billigare att operera i Helsingfors och Esbo än i Lojo och Hyvinge.
Han önskar nu att HUS-politikerna skapar en krisgrupp tillsammans med staten (Finansministeriet samt Social- och hälsovårdsministeriet).
– Situationen är så allvarlig att det skulle behövas en större krisgrupp. Det var min akuta idé när jag hörde om den här situationen. En krisgrupp behövs nu, säger Aki Lindén.
Aki Lindéns titel har korrigerats kl. 6.40, Lindén var vd för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, inte HUS-sammanslutningen som det stod i artikeln.