Senare i höst inleds förhandlingar om löneförhöjningar, men redan innan dess kommer det att hetta till gällande olika arbetsmarknadsfrågor.
I våras godkände riksdagen regeringens förslag att skära i den sociala tryggheten och att begränsa strejkrätten. Nu fortsätter regeringen att driva igenom sina arbetsmarknadsreformer.
Riksdagen ska i höst behandla den exportdrivna lönemodellen och det är bäddat för sammandrabbningar mellan oppositionen och regeringspartierna.
Ska bli lättare att avtala lokalt
Arbets- och näringsministeriet kommer under september eller oktober att lämna över två lagförslag till riksdagen. Båda förslagen har väckt reaktioner redan på förhand.
Det första lagförlaget ska göra det möjligt för mindre företag att avtala lokalt. Tidigare har det endast varit möjligt för större företag som hör till en arbetsgivarorganisation att ingå lokala avtal.
Bland annat Fackförbundens centralorganisation FFC är kritisk till att det inte längre skulle krävas att en arbetsgivare hör till ett arbetsgivarförbund för att få avtala lokalt.
Arbets- och näringsminister Arto Satonen (Saml) påpekar att det är arbetsmarknadsparterna som i kollektivavtalet gemensamt slår fast vad parterna kan avtala om lokalt.
STTK befarar att kvinnornas löner förblir lägre
Det andra lagförslaget som överlämnas till riksdagen i september handlar om den exportdrivna lönemodellen.
Om lagförslaget godkänns blir exportindustrins löneförhandlingar riktgivande för alla branscher. Det innebär att riksmedlaren (som tidigare kallades riksförlikningsmannen) inte kommer att kunna ge medlingsbud där lönenivån överskrider exportindustrins lönepåslag.
Speciellt kvinnodominerade branscher har motsatt sig modellen med motiveringen att lönegapet mellan kvinno- och mansdominerade branscher i så fall aldrig jämnas ut.
Flera fackförbund med många anställda inom kvinnodominerade yrken hör till tjänstemannaorganisationen STTK.
– Vi har hela tiden varit emot den exportdrivna arbetsmarknadsmodellen. Vi ser ingen nytta med den, säger STTK:s ordförande Antti Palola.
Har en hel del kritik om den exportdrivna modellen:
Palola säger att modellen skulle försvåra riksmedlarens arbete.
Arbets- och näringsminister Arto Satonen säger å sin sida att en central orsak att föra vidare modellen är att riksmedlaren är positivt inställd till den.
Satonen och EK vill garantera vår konkurrenskraft
STTK:s ordförande Antti Palola är kritisk till att regeringen inte låter arbetsmarknadsparterna komma överens sinsemellan om hur lönerna ska höjas, utan väljer att lagstifta om det.
Arbets- och näringsminister Arto Satonen svarar på kritiken genom att påpeka att fackförbunden gavs en möjlighet att förhandla om modellen, men att Fackförbundens centralförbund FFC drog sig ur förhandlingarna.
– Det att lagen träder i kraft är inget hinder för att arbetsmarknadsparterna gör kompletteringar via egna förhandlingar, säger Satonen.
Både minister Satonen och Finlands näringsliv EK understryker behovet av att exportindustrin slår fast nivån på löneförhöjningarna.
– Det är extremt viktigt att vi har en modell där exportindustrin slår takten, för annars är Finlands konkurrenskraft i fara, säger EK:s chefsekonom Penna Urrila.
– Om exporten saknar konkurrenskraft har vi inte råd att finansiera den offentliga sektorn, säger Satonen.
Facket vill ha ordentliga löneförhöjningar
Senare i höst inleds förhandlingar om nya kollektivavtal. Förhandlingarna förs branschvis så att exportindustrin inleder.
Det är snarare regel än undantag att kollektivavtalsförhandlingarna förutspås bli svåra, så också denna gång.
STTK:s ordförande Antti Palola sitter inte själv vid förhandlingsbordet, men säger att det i förhandlingarna först och främst kommer att ställas krav på löneförhöjningar.
– Löneförhöjningarna ska kompensera för det gångna årets inflation och måttliga löneförhöjningar tidigare år.
Han tror att fackförbunden också kommer att eftersträva kompensation för nedskärningarna i den sociala tryggheten och för att arbetslagstiftningen har försvagats.
EK vill ha ökad flexibilitet
Finlands näringsliv EK sitter inte heller vid förhandlingsbordet.
Arbetsgivarorganisationens chefsekonom Penna Urrila vill inte uttala sig om hur höga löneförhöjningar kan anses vara skäliga, men konstaterar att smärtgränsen varierar från bolag till bolag.
EK hoppas att kollektivavtalen ska ge så stor flexibilitet som möjligt, så företagen får spelrum enligt hur bra eller dåligt det går för dem. Urrila efterlyser med andra ord omfattande möjligheter till lokala avtal.
Minister Arto Satonen vill inte heller kommentera kollektivavtalsförhandlingarna på detaljnivå, men hoppas på beslut som gynnar Finlands konkurrenskraft och höjer sysselsättningen.
Han hoppas också att förhandlarna tar hänsyns till att den offentliga ekonomin är dålig.
Vill du veta mera om hur arbetsmarknaden ser ut just nu? Läs vår artikel:
19.8.2025 kl 16:59 I följande mening har ändrats: Arbets- och näringsminister Arto Satonen säger å sin sida att förslaget ges vidare till riksdagen uttryckligen på grund av att riksmedlaren är positivt inställd till modellen till Arbets- och näringsminister Arto Satonen säger å sin sida att en central orsak att föra vidare modellen är att riksmedlaren är positivt inställd till den.