Stora sparkrav riktas mot statsförvaltningen. Under den här regeringsperioden får ministerierna och statens ämbetsverk ungefär 400 miljoner euro mindre i anslag. Hälften av summan ska sparas in redan nästa år.
Åttio procent av statsförvaltningens utgifter utgörs av personalkostnader. Sparkravet kommer alltså att också slå mot tjänstemännen.
Fackförbunden som representerar de statligt anställda är väl medvetna om läget.
De fackförbund som driver tjänstemännens intressen är Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade Fosu, Fackförbundet Pro och de offentligt anställdas fackförbund JHL.
Fackförbunden förlorade nattsömnen i våras på grund av regeringens sparplaner och trodde då att till och med 3 000 anställda skulle få gå.
Fackförbunden mer optimistiska än i våras
Ministerierna har nu publicerat sina egna listor på sparförslag. Förbunden anser att sparkraven fortfarande är hårda.
Fosus förhandlingsdirektör Minna Salminen är trots allt mera hoppfull än i våras.
– Vi talar troligen om tusentals tjänstemän under den här regeringsperioden, men det återstår att se hur mycket vi kan utnyttja pensioneringar och naturlig avgång, säger Salminen.
Minna Salminen ser det som positivt att ämbetsverken och administrationen själva får leta efter sparmöjligheter. Utgångspunkten är inte att minska personalen med ett visst antal anställda.
– Finansministeriets och regeringens budgetförhandlingar kommer sedan att visa hur det här verkställs.
Fosus medlemmar hör till akademikerfacket Akava. De jobbar som sakkunniga eller i ledningsuppgifter. De jobbar till exempel som poliser, officerare, domare, tulltjänstemän, avdelningschefer och forskare.
Det går att spara om de anställda reser mindre
Fackförbundet Pros direktör för den offentliga sektorn Niko Simola säger att inget ämbetsverk har inlett samarbetsförhandlingar ännu, men att det bara är en tidsfråga innan de inleds.
Simola räknar med att sparkravet för nästa år leder till att personalstyrkan minskar med några hundra personer. Han kan inte i detta skede säga om det räcker med ett naturligt bortfall eller om det behövs samarbetsförhandlingar.
JHL:s förhandlingsdirektör Kristian Karrasch är inne på samma linje som Niko Simola.
Karrasch säger att personalen troligen kommer att minska med tusentals personer, men att det också kan handla om att spara i utvecklingspengar, resande och genom organisationsförändringar.
– Jag har en lite mer positiv syn på antalet uppsägningar som krävs än vad jag hade i början av sommaren.
JHL representerar säkerhetsbranschen, alltså poliser, fångvaktare, väktare och gränsbevakare.
Mindre sparkrav på väktartjänster
Enligt Kristian Karrasch från Pro har myndigheter som jobbar inom säkerhetssektorn ett litet sparkrav jämfört med andra sektorer.
Sparkravet varierar mellan en och tio procent. Till exempel Undervisnings- och kulturministeriet ska spara tio procent, liksom Migri.
Skyddspolisen har i Finansministeriets budgetförslag tilldelats en personalresurs på 500 årsverken. I år handlar det om 578 årsverken.
Om förändringen blir så här stor betyder det samarbetsförhandlingar inom Skyddspolisen.
Staten hade nästan 81 700 anställda i fjol. Ungefär 40 000 av Fosus medlemmar är statliga tjänstemän. Fackförbunden Pro och JHL har ungefär 10 000 tjänstemän per fackförbund.
Artikeln är en förkortad version av Minna Pantzars artikel ”Valtion hallinnon säästökuuri vie työr tuhansilta virkahenkilöltä - pahimmat pelot eivät silti toteudu, liitoissa uskotaan”