Hyrd arbetskraft, och speciellt hyrläkare, innebär extra utgifter för välfärdsområdena.
I fjol gick ungefär 600–700 miljoner euro till att betala för hyrd arbetskraft, vilket motsvarar ungefär 5 procent av välfärdsområdenas personalkostnader.
Peter Nieminen, chefsöverläkare vid Österbottens välfärdsområde, säger att målet är att helt få slut på hyrkarusellen.
– Vi skulle hemskt gärna bara fatta ett beslut om att vi inte köper in något alls. Om hela Finland gjorde på samma sätt så skulle vi ha en helt annan situation.
Nieminen konstaterar att kostnaderna inte är en avgörande ekonomisk faktor, men när man letar efter sparåtgärder med ljus och lykta gäller det att se över alla utgifter.
– Om vi kunde halvera de här köptjänsterna och ha egna läkare så tror jag att vi lätt skulle kunna spara fem till sex miljoner på årsnivå.
Ingen stor lucka i HUS budget
År 2023 utgjorde de inhyrda läkartjänsterna 5,1 procent av personalkostnaderna vid vårdsammanslutningen HUS.
Enligt Veli-Matti Ulander, förvaltningsöverläkare på HUS-sammanslutningen, är det här en relativt liten utgift och behovet av hyrläkare varierar mycket beroende på medicinsk specialitet.
– Det finns medicinska områden där vi inte behöver använda oss av hyrläkare alls.
Ulander uppger att den största andelen hyrläkare på HUS finns inom företagshälsovården, psykiatrin, akuten och diagnostikcentrum.
Skillnader i arbetsbilden
Förutom att inhyrd arbetskraft innebär extra kostnader för välfärdsområdena skiljer sig hyrläkarnas arbetsbild mycket från den ordinarie personalens arbetsvardag, något som Peter Nieminen betraktar som ett problem.
– Planering och sådant som offentliga beslut får inte en hyrläkare göra, då måste man vara i tjänsteförhållande. Allt det där tunga och tråkiga pappersarbetet faller på tjänsteläkarna.
De gör sitt arbetspass och går sedan vidare, vilket är en svaghet med hyrpersonal
Veli-Matti Ulander, förvaltningsöverläkare på HUS-sammanslutningen
Veli-Matti Ulander är inne på samma spår som Nieminen.
Han konstaterar att det finns skillnader i hur arbetet genomförs beroende på om läkaren kommer från ett privat företag eller hör till den ordinarie personalen.
– Hyrläkare deltar sällan i exempelvis arbetsgemenskapens eller verksamhetens utveckling. De gör sitt arbetspass och går sedan vidare, vilket är en svaghet med hyrpersonal. Erfarenhetsnivån varierar också mycket.
Pristak välkommet
Tidigare har frågan om att införa ett pristak för de privata läkartjänsterna varit på tapeten, ett förslag som Institutet för hälsa och välfärd förespråkar.
Peter Nieminen ser inte att det skulle finnas några nackdelar med en gräns för hur dyra hyrläkartjänsterna får vara, och enligt honom kunde det vara nästa steg för att vända utvecklingen.
– Upplever företagen att priset är för lågt kan de sälja privata produkter till självbetalande kunder, det är inte konstigare än så.