När Chat GPT lanserades i slutet av november 2022 tog den världen med storm på ett sätt som få innovationer gjort tidigare.
Det ledde inte bara till att stora och små teknikföretag skyndade sig att starta sina egna AI-projekt, det ledde också till att alla – oavsett bransch – började prata om artificiell Intelligens.
Men nu, två år efter den första stora AI-boomen, finns det allt fler tecken på att hajpen börjar svalna.
The Economist skriver till exempel att aktiekurserna för de stora teknikföretag som driver AI-revolutionen har sjunkit med 15 procent den senaste månaden.
Hajpkurvan förklarar varför intresset för AI svalnar
Jonas Ivarsson, professor i informatik vid Göteborgs Universitet tycker att det var ganska väntat att hajpen sakta skulle avta.
– Det är på något sätt väntat att det ska finnas en avmattning. Det är ganska typiskt när man ser på hajpcyklerna, att det finns en tillbakagång efter att man pushat någonting väldigt mycket, säger Ivarsson.
Den här hajpcykeln, eller hajpkurvan, som Ivarsson talar om, är en modell framtagen av analysföretaget Gartner, som bland annat beskriver hur man till en början har överdrivna förhoppningar om en teknologis framtida betydelse.
Gartner delar in utvecklingen i faser som beskriver hur teknologifenomen brukar utvecklas.
Den första kurvan går spikrakt uppåt när ny teknik når folket, men nästan ingen har hunnit prova den ännu. Då trissas förväntningarna uppåt under en period på ett eller ett fåtal år.
När man sen märker att tekniken inte lever upp till vad som förväntats så sänks förväntningarna under det realistiska och hajpen avtar. I samma veva upphör ofta också medierapporteringen kring fenomenet. Och det är någonstans där vi är med AI just nu.
Om vi ska tro den här kurvan så kommer man snart att låta tekniken och insikterna om den att mogna och då börjar kurvan, eller hajpen, att gå uppåt igen.
– Jag tror att det kommer en andra våg längre fram som kommer att ha en omvälvande effekt. Men vi kanske ännu inte har sett nästa steg i utvecklingen eller vilka typer av produkter som kommer härnäst.
Nya produkter kan ha stor inverkan på arbetsmarknaden
Ivarsson tror att så kallade AI-agentsystem kommer att vara det nästa stora inom branschen.
En AI-agent är en programvara som kan interagera med sin omgivning, samla in data och använda dessa data för att utföra självbestämda uppgifter och uppnå förutbestämda mål.
Man kan tänka det som en robotdammsugare som upptäcker smuts, planerar sin städrutt och sedan utför städningen.
När flera sådana enheter samarbetar kallas det ett agentsystem. De här systemen kan utföra uppgifter utan kontinuerlig mänsklig inblandning och löser problem på ett självständigt sätt.
Det här skiljer sig från många av dagens AI-teknologier, som röstassistenter eller rekommendationssystem, som ofta är designade för att utföra specifika uppgifter och kräver viss mänsklig interaktion.
– Det är möjligt att hajpen kring AI-agentsystemet inte blir lika stor, men jag tror att den på sikt kan ha en effekt på arbetsmarknaden som är större än till exempel Chat GPT haft, spekulerar Ivarsson.
AI-produkter i överflöd
Men hur man än vrider och vänder på det, befinner sig AI just nu i en hajpsvacka och det kan finnas flera orsaker än att det helt enkelt bara brukar vara så med ny teknologi.
Forskare vid Washington State University har gjort en intressant upptäckt och kommit fram till att företag faktiskt försämrar försäljningen genom att använda orden ”artificiell intelligens” i sina produktbeskrivningar.
Den här studien är publicerad i Journal of Hospitality Marketing & Management och visar att när AI nämns i produktbeskrivningar tenderar det att minska den emotionella tilliten till produkten, vilket i sin tur minskar köpintentionen.
Forskarna bakom studien testade effekten över åtta olika produktkategorier. I ett experiment fick deltagarna identiska beskrivningar av smarta tv-apparater, där den enda skillnaden var att termen artificiell intelligens inkluderades för en grupp och utelämnades för den andra.
Gruppen som såg AI i beskrivningen var mindre benägna att köpa tv:n.
Dessutom konstaterade man i studien att de negativa reaktioner på AI var ännu starkare för högriskprodukter, som dyr elektronik, medicinsk utrustning eller finansiella tjänster.
Ivarsson förstår att konsumenter inte uppskattar att man bara slänger på titeln ”artificiell intelligens” på en produkt och sen förväntas köpa den.
– Vi litar inte på att de här systemen är fullt lika kapabla som människor och det behöver vi kanske inte göra heller.