Borgå blir bas för sysselsättningstjänsterna, men mindre kommuner ska inte bli lidande: ”Vi strävar efter jämlik service”

Från årsskiftet tar kommunerna över ansvaret för sysselsättningstjänsterna från staten. Tanken är att servicen ska bli bättre, men resurserna är också i fortsättningen en utmaning.

Niclas Tåg står i gamla stan i Borgå och tittar in i kameran. Han ser belåten ut.
Niclas Tåg är sysselsättningschef vid Borgå stad. Bild: Lone Widestam / Yle

De statliga arbets- och näringsbyråerna försvinner vid årsskiftet. Då bildas 45 nya sysselsättningsområden på olika håll i landet.

Östnylänningar får service vid Nylands arbets- och näringsbyrå fram till årsskiftet.

Borgå, Lovisa, Askola, Lappträsk, Mörskom och Pukkila hör till nya Borgå sysselsättningsområde. Sibbo valde att samarbeta med Kervo kring sysselsättningstjänster.

Varför görs hela förändringen att kommunerna tar över ansvaret?

– Förändringen görs för att få den lokala förankringen tillbaka. Något har behövt göras en längre tid, och sysselsättningsgraden och demografin i landet kräver också en omställning.

Det berättar Niclas Tåg, som är sysselsättningschef vid Borgå stad. Han har bland annat lång erfarenhet från Nylands arbets- och näringsbyrå, och ska ansvara för det nya sysselsättningsområdet i Borgå.

E-tjänster och videolänkar används till stor del

Det nya sysselsättningsområdets kontor kommer att finnas på Linnankoskigatan i Borgå, som är den största staden inom det nya sysselsättningsområdet.

De mindre kommunerna har varit oroliga för att Borgå ska styra och ställa för mycket.

En citron ligger på ett skärbräde i ett restaurangkök. I bakgrunden syns en manlig kock som jobbar.
Det finns lediga jobb inom restaurangbranschen i Östnyland. Illustrerande arkivbild. Bild: Atte Henriksson / Yle

Då större enheter bildas brukar det finnas oro i de mindre kommunerna för att servicen blir sämre, och att allt koncentreras till den största kommunen (i det här fallet Borgå). Finns det skäl att vara orolig också i det här fallet?

– Det handlar om lagstadgad service, som vi strävar efter att erbjuda våra kommuner på ett jämlikt sätt. Vi samarbetar, och utvecklar samarbetet kontinuerligt.

I dag används e-tjänster och videolänkar till stor del i kontakten med arbetssökande, men det ska också vara möjligt att träffa personal. Även om mottagningen finns i Borgå kommer personalen vara synlig också i de mindre kommunerna, lovar Tåg.

Personalen är dyrast

Budgeten för det nya sysselsättningsområdet ligger på 7,5 miljoner euro. Den största utgiften är personalkostnader, som beräknas uppgå till cirka 3,8 miljoner euro.

Östra Nylands välfärdsområde (som sköter social- och hälsovården sedan början av 2023) har haft det kämpigt med ekonomin ända sedan starten. Kommer det nya sysselsättningsområdet att få liknande problem från början?

– Vi hoppas givetvis att vi inte råkar ut för det. Finansieringen kommer från statsandelar, och man utgår från strukturen i området. Arbetskraftens storlek, arbetslöshetsgraden och det som händer inom världsekonomin påverkar utvecklingen.

Dörren till en TE-byrå.
Också efter att arbets- och näringsbyråerna stängt ska det vara möjligt att få personlig service. Bild: YLE/Hanna Sihlman

Det första budgetförslaget behandlades av nämnden för Borgå sysselsättningsområde på torsdagen. Nu har avtalskommunerna möjlighet att ge utlåtanden om förslaget.

Det totala personalbehovet inom det nya sysselsättningsområdet är 68 årsverken. 54 tjänstemän överförs från staten.

Arbetslösheten har ökat i Östnyland

Frågan är om personalen kommer räcka till för att sköta de lagstadgade tjänsterna. Det här har varit en utmaning också inom det statliga arbetet, konstaterar Tåg.

– I den här reformen försöker vi ta det i betraktande. Det ska vara möjligt att träffa kunder ofta och tätt i början, för att de ska få en bra grund att komma vidare. Vi försöker organisera vårt arbete utgående från det.

Arbetslösheten har ökat i Borgå under det senaste året, med 0,5 procentenheter. Det har också skett en liten ökning i Lovisa (0,2) och Lappträsk (0,6).

I Askola har arbetslösheten ökat med 1,2 procentenheter, i Mörskom med två procentenheter och i Pukkila med 2,7 procentenheter.

Ränteläget och problemen inom byggnadsbranschen under fjolåret inverkar på statistiken.

– Både företag och privatpersoner avvaktar med investeringar i väntan på att det ekonomiska läget ska vända.

För tillfället finns det överlägset mest lediga jobb inom social- och hälsovården i Östnyland. Det finns också efterfrågan på restaurangpersonal, elinstallatörer och försäljare.