Framgångsrikt samarbete bakom Raseborgs skogsplan: ”Öppenhet är dagens grej”

Miljöorganisationer har haft mycket att invända mot Raseborgs tidigare skogsbruksplan men bakom nuvarande tioårsplan står alla parter enade.

Maria Eriksson och Mats Wikström.
Raseborgs miljöchef Maria Eriksson och skogsingenjör Mats Wikström tycker att staden lyckats få fram en modern skogsplan som är i enlighet med tiden vi lever i. Bild: Malin Lindholm / Yle

Samarbetet mellan Raseborgs stad och föreningen Raseborgs Natur rf har gått väldigt smidigt då man planerat skötseln av stadens skogar för de närmaste tio åren.

– Jag tror att det här är första gången i Raseborg som vi har kunnat diskutera tillsammans, både vi från Raseborgs Natur och skogssidan från staden, konstaterar föreningens ordförande Jyrki Muona.

Raseborgs stads miljöchef Maria Eriksson håller med om att samarbetet varit lyckat.

– Vi har diskuterat med varandra och bjudit in och träffats, det har varit jättegivande.

Stadens skogsbruksingenjör Mats Wikström förklarar framgången med öppenheten man anammat under planeringen.

– Den här öppenheten som är dagens grej, den bär frukt.

Samarbetet kring skogsplanen har varit överraskande bra berättar Jyrki Muona

Två inventeringar av stadens skogar

Raseborgs Natur har haft en aktiv roll i arbetet med den nya skogsplanen. Föreningen gjorde först sin egen inventering av speciella naturvärden i Raseborgs skogar i samarbete med Luontoliittos skogsgrupp.

– När vi var färdiga så kontaktade vi staden och frågade om vi kunde jämföra våra resultat med deras, berättar Jyrki Muona.

Jyrki Muona.
Jyrki Muona är i dag pensionär men jobbar fortfarande som forskare och professor på Naturhistoriska museet i Helsingfors flera dagar i veckan. Bild: Malin Lindholm / Yle

Raseborgs stad lät göra sin egen skogsinventering och Maria Eriksson säger att man gärna gick med på Raseborgs Naturs förslag.

– Inventeringarna pågick parallellt och när vi jämförde dem så kom vi fram till att de var väldigt lika, vilket var skönt.

Jyrki Muona säger att stadens och föreningens inventeringar inte bara överensstämde med varandra utan de kunde också komplettera varandra.

– Det bästa kanske är just det att vi kunde titta på saker som staden inte hade kunnat inventera och tvärtom.

Efter det här fortskred samarbetet mellan föreningen och staden och man var ute i naturen tillsammans flera gånger för att granska olika skogsområden.

Lummig lövskog.
Tvinmarker och impediment samt lagstadgade skyddsobjekt och frivilliga begränsningsobjekt utgör nästan en tredjedel av stadens skogsmarker och kommer inte att beröras av skogsåtgärder. Foto: Naturskyddsområdet Flyets alkärr i Ekenäs. Bild: Malin Lindholm / Yle

Fick göra kompromisser

Jyrki Muona konstaterar att även om samarbetet med Raseborgs stad varit smidigt så finns det alltid saker som Raseborgs Natur ser på ett annat sätt än staden då det gäller skogsplanering.

– Man måste komma ihåg att det finns saker vi vill ha och vi tycker att ska ske men staden har också synpunkter som vi måste acceptera.

Det är en bredare plan än det var för tio år sedan

Jyrki Muona

Muona tycker ändå att staden har gjort upp en bra plan för de kommande tio åren, mycket tack vare att så många parter och experter fått vara med och ge sina synpunkter.

– Det är en bredare plan nu än vad det var för tio år sedan.

Det som Muona också tycker att är bra med planen är att man hunnit titta på vissa ställen i Raseborgs skogar ordentligt och kunnat konstatera att man inte ska vidta några åtgärder där.

En del ställen skulle däremot ha krävt lite mera tid att utvärdera.

– Man borde ha haft mer tid att titta på alla möjliga intressanta ställen, konstaterar Muona.

Öppenhet står bakom det goda samarbetet med skogsplanen berättar Eriksson och Wikström

Handlar inte bara om pengar

Raseborgs stad beaktar inte bara ekonomisk vinning då man planerar stadens skogsskötsel, säger Maria Eriksson.

– Man beaktar nog att människor ska trivas i skogen och man ser på hur rekreationsskogarna ska skötas så att de är bra både för olika djurarter och för människan.

Lövträd fotat underifrån.
Raseborgs stad äger omkring 4 100 hektar skog, det vill säga en storlek på över 5 600 fotbollsplaner. Bild: Malin Lindholm / Yle

Mats Wikström tillägger att man ändå inte kan förbise den ekonomiska vinningen.

– Det finns en viss ekonomisk förväntning på skogen, men det är ändå kanske inte det som är mest avgörande.

Drygt 1 200 hektar av Raseborgs stads skogar utgörs av ekonomiskog medan närmare 1 500 hektar utgörs av rekreationsskog.

Maria Eriksson och Mats Wikström.
Eriksson och Wikström påminner om att skogsplanen man arbetat fram för de närmaste tio åren inte är bindande, staden kan avvika från den vid behov när man planerar åtgärderna i detalj och om omständigheter kring skogen förändras. Bild: Malin Lindholm / Yle

Bakgrund

Arbetet bakom Raseborgs skogsbruksplan för de kommande tio åren inleddes av Wikströms föregångare Carl-Johan Jansson, som konkurrensutsatte planen.

Det kom endast in en offert och bolaget bakom offerten, Södra skogsreviret, fyllde alla krav och fick uppdraget.

För Raseborgs Naturs del var det dåvarande ordförande Solja Gehbauer som satte bollen i rullning gällande inventeringen av stadens skogar i samarbete med Luontoliittos skogsgrupp.

Dött träd som fallit till marken.
Att lämna döda träd i skogen är en medveten del av naturvården i Raseborgs stads skogar. Bild: Malin Lindholm / Yle

Invånare kan ännu kommentera planen

Raseborgs skogsplan för 2024–2034 är ännu inte godkänd i alla nämnder och Raseborgs stad har lagt planen till allmänt påseende och ber samtidigt att invånarna ska kommentera den. Tidsfristen löper ut den 15 september.

Det här är första gången det är möjligt att se var staden äger skog och det är också första gången det är möjligt att kommentera planen.

Mats Wikström berättar att han redan kontaktats av kommuninvånare och en del av dem har han också träffat och åkt och tittat på skogarna de bekymrat sig för.

– Det är helt klart att vi vill höra och beakta invånarnas kommentarer så långt som möjligt.

Bor du i en skogsmiljö? Berätta i kommentarerna hur du påverkas av skogsskötseln i området du bor i.