I dag omges vi av all slags dolda påverkansmetoder, planterade falska nyheter och virala hatkampanjer. Vi lever i en värld med förödande trollfabriker och desinformation, där det viktiga är hur saker ser ut, inte hur de förhåller sig i verkligheten.
Ta till exempel Donald Trumps propaganda efter valet 2020 om att valet var stulet och att hans seger hade tagits ifrån honom. Hans prat ledde till att folkmassorna stormade Kapitolium då de trodde på honom.
Eller ta bibelbränningen under den amerikanska presidentvalskampanjen 2020 i anslutning till en Black Lives Matter-demonstration. Två män försedda med en Black Lives Matter-affisch filmades medan de höll på och brände biblar.
När klippet lades ut på nätet retweetade centrala republikaner, bland dem Donald Trumps son Donald Trump Junior: ”Se hur vänsterkrafter nu börjat bränna biblar också, se hur långt det har gått!”.
Ett par veckor senare avslöjade New York Times att de som hade gjort det här klippet var utsända av ett videobolag i Ryssland, ett dotterbolag till Russia Today RT. Man kunde också visa hur klippet hade mångfaldigats via en avancerad informationstvätt där konton länkas till andra konton i en självgående spiral.
Om hur det har kommit att bli så här
Propaganda har funnits i alla tider. Men flera av de mera systematiskt använda verktygen för dagens propaganda kan spåras till början av 1900-talet efter den ryska revolutionen.
När bolsjevikerna hade kommit till makten i Ryssland 1917 gjorde Vladimir Iljitj Lenin Stockholm till en propagandahuvudstad. Enligt historikern Fredrik Petersson var Sveriges huvudstad också vid den här tiden en mötesplats inte bara för européer, utan för en mängd olika individer från olika delar av världen.
Lenins mål var att i slutändan få till stånd en världsrevolution. Stockholm var en bra plats att skapa nätverk, distribuera vidare propaganda, pengar och instruktioner, säger Petersson.
Två svenskar som kom att bli centrala i Lenins nätverk här var den så kallade röde bankiren Olof Aschberg, son till ryska emigranter, och juristen Georg Branting, son till Sveriges blivande socialdemokratiske statsminister Hjalmar Branting.
Tack vare Aschbergs bankexpertis kunde bolsjevikerna skicka pengar vart de ville. Han hjälpte också med att smälta ner utsmugglade guldtackor, stämplade med tsarens sigill, och andra skatter, som förvandlades till svindlande summor för Lenins internationella propagandasatsning.
Lenin får ett pr-problem
Men 1921–1922 inträffar en allvarlig hungersnöd i Ryssland, som uppskattas skörda fem miljoner offer. Delvis är det torkan 1921, men orsakerna kan också sökas i revolutionen och det ryska inbördeskriget, under vilket nöden förvärras av att bränsle saknas till järnvägarna och mat inte kan distribueras runt om i landet.
I väst bildas nu flera organisationer för att hjälpa de nödlidande i Ryssland. I USA kommer ett mycket omfattande biståndsprojekt i gång – och det känns extra förödmjukande för Lenin.
Nu står Lenin inför ett verkligt stort dilemma. Folk börjar ställa sig frågan hur det är möjligt att detta kommunistiska lyckorike inte ens kan föda sina egna invånare?
Då erinrar sig Lenin den unge tyske man med näsa för pr, Wilhelm ”Willi” Münzenberg, som Lenin och andra bolsjeviker har mött under sin tid i exil i Zürich före revolutionen 1917. Trots sin unga ålder hade Münzenberg redan då hunnit ge ut flera tidningar och bygga upp ett internationellt nätverk av unga socialister i Västeuropa.
Journalisten och författaren Ingrid Carlberg skriver i sin bok Marionetterna – en berättelse om världen som politisk teater om hur Lenins ”pr-problem” gällande svälten blir Willi Münzenbergs första propagandauppdrag från Vladimir Lenin och Kreml i Moskva.
Münzenberg genomför sitt första uppdrag
Willi Münzenberg skapar nu en huvudorganisation, en sorts pr-byrå för Sovjet, som han kallar Internationella arbetarhjälpen. Den får sedan en massa underorganisationer runt om i världen, men kopplingen till hans paraplyorganisation vill han inte att ska synas.
Det här greppet har efteråt setts som en vändpunkt i propagandans historia, för här föds en påverkansstrategi när fenomenet frontorganisation tar form, eller GONGO som det ibland kallas med en modern term: Government-organized non-governmental organization, det vill säga en statligt driven icke-statlig organisation.
– Redan när jag läste om de här trollfabrikerna på Internet Research Agency i Sankt Petersburg inför det amerikanska presidentvalet 2016 så tänkte jag på Willi Münzenberg och hans mediekoncern i Berlin under mellankrigstiden. För det är lite samma idé att man på distans rattar en hel propagandaindustri utan att någon ser vem det är som egentligen håller i trådarna, konstaterar Ingrid Carlberg.
Och redan under verksamhetens första tid framgår det i korrespondensen från Willi Münzenberg i det centrala kontoret i Berlin hur viktigt han uppfattar att det är att man inte bara ägnar sig åt att samla in pengar eller förnödenheter utan man ska visa bilder från Sovjetunionen som gör reklam för Sovjet, man ska hålla föredrag och dylikt.
Fler grepp i Willi Münzenbergs verktygslåda med propagandatrick
Historikern Fredrik Petersson berättar att Münzenberg också relativt snabbt kom till att han måste bredda repertoaren, att han inte bara kunde ha fokus på politik.
Så han flätade in film, teater, musik i sina propagandatillställningar, vare sig det var frågan om en demonstration eller ett offentligt möte, för då kom det mera folk.
Ett grepp som också lanseras i sammanhanget är det här med ”nyttiga idioter”, godhetsapostlar, människor med humanistiska värderingar.
Willi Münzenbergs många rörelser, organisationer och kommittéer prånglade ut sitt egentliga budskap genom att använda sig av kända personer som ville stötta behjärtansvärda projekt.
Det kunde handla om projekt för fred, mot kolonialism, eller för människor fängslade för sina politiska övertygelser, och nödlidande i andra länder, alla länder utom Sovjetunionen.
– Men i själva verket är många av de nyttiga idioterna, utan att ens känna till det, indragna i en slags marionetteater där den som ytterst håller i trådarna befinner sig i Kreml i Moskva, påpekar Carlberg.
Pacifisten, nobelpristagaren Albert Einstein deltog mycket villigt i de världskommittéer som Münzenberg etablerade och som handlade om fred.
Einstein skrev under på olika upprop ända tills han upptäckte att det hela innehöll på tok för många formuleringar som handlade om att kämpa för Sovjetunionen. Då protesterade han och drog sig ur.
Att spåra samhälleligt missnöje
En tidig påverkansmetod som redan Lenin etablerade, kallar Ingrid Carlberg för ”den bolsjevikiska sanningen”. Det vill säga att allt som gynnar förverkligandet av det kommunistiska samhället per definition är en sanning, må det vara en lögn.
Ett sätt i den strävan handlar om hur man bäst angriper en mäktigare fiende, i synnerhet en fiende som är en demokrati. Det gör man genom att spåra minsta lilla missnöje i det landet och sedan blåsa upp det till brinnande folkstormar.
En hel medieindustri
Vad Willi Münzenberg till slut har byggt upp i Berlin under mellankrigstiden är en stor medieindustri och själv blir han något av en ”mediebaron”, påpekar Carlberg. Tillsammans med sin partner Babette Gross lever Willi Münzenberg ett åtminstone utåt sett lyxigt liv i den tyska storstaden.
Men efter att Lenin dött 1924 och Josef Stalin på 1930-talet inte stöder Münzenbergs kamp mot nazisterna, börjar Willi Münzenbergs fall. Hösten 1940 hittas han död med en avsliten snara om sin hals nedanför ett träd i byn Montagne utanför Lyon i sydvästra Frankrike.
Om varför Willi Münzenberg är angelägen för oss i dag
Historikern och Münzenbergforskaren Fredrik Petersson anser att Willi Münzenberg kan hjälpa oss att skärskåda hur politisk propaganda ser ut i dag.
– För mig har det blivit rätt enkelt att se igenom hur politiska partier arbetar, men också andra sociala rörelser och varför vi blir mer eller mindre polariserade i allt fler frågor.
– Münzenberg arbetade aktivt för att skapa en polariserad debatt. Är du för Sovjetunionens försvar eller är du inte? Är du en klassfiende eller är du inte? Och så vidare. Han är en aktör som passar väl in i att förklara hur världen har utvecklats, säger Fredrik Petersson.
Ingrid Carlberg påpekar att man alltid kan fråga sig vilka krafter i samhället det är som de här totalitära propagandisterna i första hand ger sig på. Jo, journalisterna och den etablerade journalistiken, säger hon.
Det gällde inte minst efter Trumps valseger. Sedan han svurit presidenteden 2017 dröjde det bara några veckor innan han började förklara landets alla etablerade journalister för att vara folkets fiende, en känd term från Stalins Sovjetunionen och som chockade många amerikaner.
Så vad vi naturligtvis ska göra är att understödja den kvalitativa journalistiken, tillägger Carlberg. På frågan om vilka hennes största farhågor kring de dolda påverkansmetoderna är i dag, svarar hon att vi ju redan kan se vilka möjligheter för illasinnade totalitära propagandister AI-tekniken öppnar.
– Jag tror att det är oerhört viktigt att vi är mycket snabbare att fundera igenom hur vi kan reglera den här tekniken så att den inte blir det godas fiende på ett helt annat sätt än vi en gång gjorde med internet, påpekar Ingrid Carlberg.