Start

Sjukfrånvaron minskar då världsläget är dåligt – förutom då det gäller psykisk ohälsa

I snitt 11 dagar per år är finländare borta från jobbet på grund av sjukdom. De som har möjlighet att jobba på distans har mindre sjukfrånvaro än de som ska vara på plats.

Två fötter med yllesockor sticker upp under en filt på en soffa.
Sjuksfrånvaron är konjukturavhängig men förändringarna i sjukfrånvaron av psykiska skäl utgör ett undantag, säger forskningsprofessor Annina Ropponen. Bild: Jarkko Riikonen / Yle

När det går dåligt i världen minskar antalet sjukfrånvarodagar. Det finns en uppenbar orsak till detta, säger forskningsprofessor Annina Ropponen vid Arbetshälsoinstitutet.

– Arbetslösheten ökar då det ekonomiska läget är dåligt och då går sjukfrånvaron ner. När ekonomin börjar repa sig förbättras sysselsättningen och då ökar sjukfrånvaron.

När sysselsättningsläget är bra kommer det fler sådana personer in på arbetsmarknaden som kan ha problem med sin arbetsförmåga.

– Å andra sidan vågar då också personer med bättre hälsa stanna borta från jobbet, säger Ropponen.

Det finns ändå ett undantag. Ropponen säger att sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa har ökat under de senaste åren, oberoende av det ekonomiska läget.

– Det finns en större belastning på den psykiska hälsan och samtidigt har det blivit mer acceptabelt att stanna hemma av psykiska skäl.

Ropponen påpekar att statistiken alltid också inkluderar personer med mer kroniska sjukdomar. Till exempel är en person som genomgår cancervård nödvändigtvis inte arbetsförmögen.

En kvinna med glasögon och halvkort hår sitter vid ett skrivbord och skriver på sin dator.
Statistiken visar att särskilt sjukfrånvaro av psykiska skäl är på rätt hög nivå och till och med på fortsatt uppgång, säger Arbetshälsoinstitutets forskningsprofessor Annina Ropponen. Bild: Matias Väänänen / Yle Bild: Matias Väänänen / Yle

Distansarbete minskar på sjukfrånvaron

Arbetshälsoinstitutets ledande forskare Jenni Ervasti säger att distansarbete inverkar på sjukfrånvaron åtminstone inom de kommunala branscherna.

Exempelvis inom vårdbranschen ökade sjukfrånvaron under coronaåret 2021 medan den till och med minskade bland anställda med expertroller.

Ervasti har jämfört siffrorna för 2019 och 2021. I sådana arbetsuppgifter, som kunde utföras på distans under coronatiden, förekom inte sjukfrånvarodagar på samma sätt som tidigare.

År 2019 var andelen anställda som inte var borta en endaste dag på grund av sjukdom 23,5 procent. År 2021 hade andelen stigit till 29,4 procent.

– Förändringen är stor. I det skedet då expertarbetet började utföras på distans ökade andelen anställda med noll sjukfrånvarodagar signifikant, säger Ervasti.

Mest sjukfrånvarodagar (18-25 dagar per år) förekommer exempelvis hos servicepersonal inom resebranschen, industrianställda, konduktörer, barnskötare, vårdpersonal och städare.

Texten är en bearbetad översättning av Yle Uutisets artikel Kun maailmassa menee huonosti, sairauslomille jäädään harvemmin – paitsi mielenterveyssyistä av Miia Roivainen och Valtteri Kujansuu.