Martin Andersson (SFP) och tolv andra fullmäktigeledamöter vill genom en motion låta utreda om Sibbo kommun betalar för mycket för sin kollektivtrafik och avtalet med Helsingforsregionens trafik (HRT).
– Under årens lopp har utgifterna till HRT ju stigit märkbart. Innan Sibbo gick med i HRT betalade man ungefär drygt 600 000 euro per år i understöd i kollektivtrafiken, med skolskjutsarna och bussturer till glesbygden. Året efter att Sibbo gått med var priset 1,3 miljoner euro, säger Andersson.
De stigande kostnaderna för kollektivtrafiken är undertecknarnas starkaste argument för en utredning.
– Ifjol var kostnaderna 3,4 miljoner euro och de ser ut att stiga. Endast två tredjedelar av utgifterna används för trafik, resten går till förvaltning, biljettsystem och investeringar i infrastrukturen som nog betjänar indirekt.
Andersson påpekar att bara 43 procent av HRT:s utgifter täcks av biljettintäkter, kommunernas understöd är 53 procent.
– När Sibbo tog det här beslutet att gå med, sade man att kommunandelen aldrig får överskrida 50 procent. Det har den gjort, och nästa år höjs biljettpriserna med åtta procent.
Andersson betonar samtidigt att det är de större kommunerna inom huvudstadsregionen som gynnas av utvecklingen inom HRT och lyfter bland annat upp snabbspårvagnen och Västmetron. Dessutom saknar Sibbo kommun rösträtt i bolagets styrelse, medan Helsingfors har 49 procent av rösterna.
– Det är nog problemet för en mindre kommun i hela stora Helsingforsregionen, att vi inte riktigt får vår röst hörd i det här beslutsfattandet, säger Martin Andersson.
Sammanfattat tror undertecknarna, varav ungefär hälften hör till SFP och de övriga från andra partier, att det eventuellt finns möjligheter att ordna både bättre och billigare kollektivtrafik genom att kommunen själv konkurrensutsatte den.
Andersson utesluter inte att utredningen fokuserar på bristerna i det nuvarande avtalet och utbudet och försöker hitta lösningar på just dem.
– Absolut, avsikten är ju inte att försämra servicen utan att den kunde göras bättre på något annat sätt.
Försämrat utbud med åren
Samtidigt som kostnaderna stiger anser de att utbudet försämrats eller saknas, bland annat linjer eller turer till norra Sibbo, Östra centrum, Dickursby, Helsingfors-Vanda flygplats och mellan Nickby och Helsingfors.
– När jag kollar från gamla busstidtabeller fanns det tidigare dryga 30–talet turer per dygn från Nickby till Helsingfors. De har minskat betydligt och nu är alternativet att ta bussen till Kervo och byta till tåg.
Andersson betonar att pendling med byten dessvärre är betydligt långsammare än direkta bussturer.
– Istället för att nu åka med bilen 35-40 minuter skulle det ta 1 timme och 20 minuter till Böle där jag jobbar.
Andersson skulle gärna åka mer kollektivt om det var möjligt, men bussarna till och från Borgby där han bor är inte synkroniserade med hans egna tidtabeller.
– Jag skulle gärna åka mer kollektivt om det skulle vara möjligt. Jag bor så att jag har jag har tre kilometer till närmaste buss, men de går så pass dåligt. Jag jobbar i Helsingfors och där rör jag mig nog med kollektivtrafik, säger Andersson.
Han är däremot övertygad om att persontåg är ett realistiskt alternativ till bussarna.
– Skulle tåget gå så jag skulle jag åka tåg till jobbet, det är helt klart.
Svårt att bestämma över tågtrafiken
Förutom problematiken med busslinjer och -turer har ledamöterna i sin motion funderingar kring den planerade persontågtrafiken mellan Nickby och Kervo.
Önskemålet är att kommunen utreder om det är smartare att själv köpa tågtrafiken, än att vänta på att HRT beslutar sig för att satsa på den. Idag kan kommunen inte beställa egen tågtrafik på grund av ett avtal mellan HRT och VR.
– Sibbo kommun har ju sedan 2009 arbetat för att få igång tågtrafiken mellan Kervo och Nickby på nytt. Men det är HRT som ansvarar för den och de har ett monopolavtal med VR till 2031. Men VR har inte visat något intresse för tågtrafiken, säger Andersson.
Andersson tvivlar på att varken VR eller HRT har vilja att agera och investera i persontågtrafiken under de kommande åren, men att läget kan öppna upp för en konkurrensutsättning som kommunen kunde delta i, men då utanför HRT.