Unga ska spendera max två till tre timmar framför en skärm varje dag, enligt svenska rekommendationer. Men över hälften av svenskspråkiga barn i Finland har en skärmtid på mer än två timmar.
”Telefonen är en tidstjuv”
Antonia Berlin, Emma Tuomolin och Johan Lindqvist är abiturienter i Karis-Billnäs gymnasium. Alla tre läste mer som yngre. I dag tar skolan, studentskrivningar och telefonen upp mycket av deras tid.
– Telefonen är en tidstjuv, säger Emma Tuomolin.
Det håller Antonia Berlin med om.
– Men det är en skillnad om man spelar eller om man läser på den, säger hon.
Johan Lindqvist berättar att snabba dopaminkickar från telefonen och Tiktok har påverkat hans läsning.
– Just nu ser jag mer på filmer än vad jag läser, berättar han.
Bibliotekarie: Läsning kräver ett aktivt beslut
Lisa Strömsholm är barnbibliotekarie på Ekenäs bibliotek. Hon tror att läsning överlag minskat eftersom det idag finns mycket annat man kan göra i stället.
– Smarttelefonerna tar ens tid ganska snabbt om man inte medvetet går in för att läsa. Man måste aktivt bestämma sig för att läsa, säger hon.
”Verkar bli sämre”
Ett problem kopplat till mycket skärmtid hos unga är försämrad läsförmåga. Språkförmågan försvagas nämligen hos barn desto mer skärmtid de har. Finländska barn är i dag sämre på att läsa än för fem år sedan. Samtidigt har deras skärmtid ökat.
Eva Westerlund-Jäntti är lektor i modersmål i Karis-Billnäs gymnasium. Enligt henne är det engelska språket i dag väldigt starkt hos många ungdomar.
– Det gör att modersmålet blir lite sämre, vilket märks på att de har ett begränsat ordförråd på svenska, säger Eva Westerlund-Jäntti.
Enligt Eva Westerlund-Jäntti finns det också en skillnad i ungas språkförståelse i jämförelse med några år tillbaka.
– Den verkar bli sämre, säger hon.
Svaga läskunskaper påverkar också skrivandet. Eva Westerlund-Jäntti berättar att också språkkänslan hos unga har blivit sämre.
– De använder fel prepositioner, konstiga uttryck och osvenska uttryck, säger hon.
Eva Westerlund-Jäntti, som är lektor i modersmål, tycker att det är oerhört viktigt att satsa på läsning i skolan eftersom det ger ett större ordförråd.
– Det ger en större chans att klara övriga studier framgångsrikt, säger hon.
”Man hamnar utanför samhället om man inte har ett gott språk”
Barnbibliotekarien Lisa Strömsholm tror att ungas läsförmåga har blivit svagare eftersom de läser mindre.
– För att bygga upp en god läsförmåga krävs det mycket regelbunden läsning, säger hon.
Det har abiturienten Emma Tuomolin noterat.
– Det märks i det långa loppet att ens läsförmåga blir sämre om man inte tränar den, säger hon.
Enligt modersmålsläraren Eva Westerlund-Jäntti behövs goda läskunskaper för att klara sig i livet.
– Vi omges av texter överallt. Man hamnar utanför samhället om man inte har ett gott språk, säger hon.
Eva Westerlund-Jäntti tror dessutom att människan mår bättre om hen har ett gott språk och kan sätta ord på sina känslor.
– Man förstår andra människor bättre. Då man läser övar man samtidigt upp sin empatiska förmåga, säger hon.
Lätt att lura människor med svaga läskunskaper
Goda läskunskaper är också viktiga för att kunna bedöma vad som är sant, anser bibliotekarien Lisa Strömsholm.
– Med tanke på hur mycket desinformation och falska nyheter som finns är det viktigt att kunna läsa kritiskt, säger Lisa Strömsholm.
Lisa Strömsholm anser att människor med svaga läskunskaper är lätta att lura.
– Det är ett hot mot demokratin, därför är det väldigt viktigt för samhället att vi har en läskunnig befolkning, säger hon.
Abiturienten Johan Lindqvist tycker att det är viktigt att kunna läsa texter kritiskt.
– Det är bra att kunna analysera hur författaren försöker påverka läsaren, säger han.
Sociala medier kan ligga bakom fenomenet
Abiturienten Emma Tuomolin tror att de ungas försämrade läsförmåga har mycket att göra med sociala medier.
– Trots att man tar in en massa texter varje dag är de ofta skrivna slarvigt eller på talspråk, säger hon.
Antonia Berlin, som också är abiturient, påpekar att texter på sociala medier ofta är korta och möjliggör att man kan ta emot mycket information snabbt.
– Men den informationen är nödvändigtvis inte så pålitlig. Därför är det viktigt att också läsa svårare texter och olika sorters texter, påminner hon.
Källor: Exploding Topics, Läscentrum, Independent.
Rättelse 18.9 klockan 7.12: Det stod generation X när det skulle vara Z.