När Jens Stoltenberg blev erbjuden jobbet som generalsekreterare för Nato för tio år sedan frågade han sin far om råd.
Pappa Thorvald Stoltenberg hade som tidigare försvars- och utrikesminister representerat Norge vid ett antal Natomöten och rekommenderade inte en karriär inom militäralliansen:
– Det händer just ingenting i Nato, sa han.
– Den gången lyssnade jag inte på min pappa och hamnade i Nato. Inte har det varit tyst och stilla, mycket har hänt, på gott och ont, säger Jens Stoltenberg.
Stoltenberg är i slutet av sin mandatperiod. Nederländernas långvarige premiärminister Mark Rutte tar över Natorodret i början av oktober.
– Det har varit ett privilegium att tjäna i ledningen av världens viktigaste allians i tio års tid.
Finland får Natotrupper och en stab
Rysslands storanfall och kriget i Ukraina har präglat de senaste åren inom Nato. På grund av kriget blev Finland i en snabb process medlem i alliansen.
Stoltenberg har många gånger berömt Finlands och Sveriges Natomedlemskap.
Finland har också flyt som ny Natomedlem. Staben för Natos marktrupper i Nordeuropa kommer att placeras i Finland. Dessutom har det fattats beslut om framskjutna Natotrupper för fredstid.
Stoltenberg betonar att trupperna är avsedda att öka alliansens avskräckande effekt gentemot Ryssland.
Trots att Finland har ett starkt försvar och välutbildade trupper ökar Natotrupper i landet förtroendet för försvarsförmågan, säger Stoltenberg.
– Genom att Nato är mer närvarande även i Finland tar vi bort möjligheten till missförstånd i Moskva om hur redo Nato är att skydda alla sina allierade, inklusive Finland.
Gäller att få Putin att kalkylera om
Jens Stoltenberg betonar att Natos medlemsländer har gett Ukraina ett massivt stöd.
– Nittionio procent av det militära stödet till Ukraina kommer från alliansens medlemmar.
Intresset för att stödja Ukraina håller ändå på att falna. Till exempel den tyska regeringen har uttryckt en vilja att minska Tysklands stöd till Ukraina. I stället vill man i allt högre grad utnyttja frusna ryska tillgångar till att finansiera stödet.
Även i andra länder finns en trötthet på stödet till Ukraina. Ytterhögerpartier runt om i Europa tar ton och en del av dem vill närma sig Ryssland.
Stoltenberg säger att det finns olika tonfall i en grupp på 32 demokratier, men att stödet till Ukraina ändå har fortsatt och till och med ökat. USA, Tyskland och också Finland har meddelat om nytt stöd.
– Vi var oroliga när Italien fick en ny regering för ett par år sedan, men Italien fattade beslutet att fortsätta och till och med öka sitt stöd. Samma sak hände i Nederländerna efter valet där.
I Italien var det Giorgia Melonis högerradikala parti Italiens bröder som kom till makten och i Nederländerna var det ytterhögerns Gert Wilders och PVV som vann valet. Under valkampanjen hotade Wilders med att lägga ner Nederländernas vapenhjälp till Ukraina, men stödet har fortsatt.
Stoltenberg är säker på att de allierade fortsätter att stödja Ukraina.
– Vi måste för att trygga vår egen säkerhet se till att president [Vladimir] Putin inte vinner i Ukraina. En seger för Putin skulle vara en tragedi för ukrainarna, men farligt också för andra länder i Europa.
Ett ukrainskt nederlag skulle innebära en signal till Putin och andra auktoritära ledare att de kan få vad de vill ha med militära maktmedel.
Stoltenberg säger att man måste göra det klart för Putin att det blir dyrt att fortsätta kriget.
– Vi måste övertyga president Putin om att han inte kan vinna på slagfältet. Jag tror inte att vi får honom att ändra åsikt, men vi kan få honom att kalkylera om.
Ukraina skulle förlora kriget på en vecka
Ukraina har fått ungefär 40 miljarder euro per år i stöd av Nato. Tack vare den hjälpen har Ukraina kunnat försvara sig själv, men till seger har stödet inte räckt.
Enligt Stoltenberg borde man ge mer stöd och stödet borde vara mer förutsägbart.
Ukraina har klagat på att utlovat stöd uteblir eller så tar det länge för stödet att nå fram.
Stödet från Natoländerna har ändå varit av avgörande betydelse, påpekar Stoltenberg.
– När det fullskaliga kriget började 2022 trodde de flesta experter att Ryssland skulle ta Kiev på ett par dagar och Ukraina på några veckor. Så gick det inte.
Ukrainarna har lyckats befria 50 procent av de områden som Ryssland kontrollerade i början av kriget. De öppnade en korridor för spannmålstransporter och andra produkter i Svarta havet. De orsakar den ryska krigsmakten betydande skada, räknar generalsekreteraren upp.
Stoltenberg vill att Ukraina ska få använda västvapen
Av västländerna har speciellt USA begränsat hur Ukraina får använda i synnerhet långdistansrobotar mot militära mål i Ryssland. Det gör man av rädsla för att USA ska bli en part i konflikten.
– Jag är nöjd med att de allierade har minskat eller håller på att minska sina begränsningar, för Ukraina behöver vapen för motanfall, säger Stoltenberg.
Han framhåller att internationell rätt ger Ukraina rätten att försvara sig.
– Vi har rätt att stödja dem utan att bli parter i konflikten. Rätten till självförsvar omfattar också rätten att slå till mot militära mål på den anfallande partens territorium, i Ryssland.
Artikeln är en översättning av Yle Uutisets artikel Naton pääsihteeri: Joukot Suomessa poistavat Moskovan epäilyt, ettei Nato puolustaisi kaikkia liittolaisiaan av Hannele Muilu. Översättningen är gjord av Sara Torvalds.