Just nu är det många som hamnar på sjukhus på grund av mykoplasma. Normalt brukar förekomsten av mykoplasma variera från ett år till ett annat, men det nuvarande antalet inlagda patienter kan ha en koppling till våra minskade kontakter under coronapandemin.
– Mykoplasma är ju en sådan här bakterie som ofta orsakar symptomfria lindriga smittor och när den cirkulerar hela tiden upprätthålls en viss immunitet. Om det går flera år när man inte har mött den kan det bli lite kraftigare symptom, säger Silvia Grönroos-Pada, överläkare i infektionssjukdomar vid Österbottens välfärdsområde.
Mykoplasmabakterien kan ge feber och långvarig hosta. Den smittar ganska lätt inom familjer eller till exempel inom skolklasser.
– Annars funkar det kanske lite annorlunda än virus, det krävs ändå lite mera närkontakt. När man man börjar känna sig allmänt i bra skick behöver man inte undvika någon.
Ofta går infektionen över av sig själv utan läkemedelsbehandling.
– Det är egentligen bara lunginflammationer och vissa andra sådana här riktigt allvarliga mykoplasmainfektioner som man ska behandla. I andra fall vet man att det inte är någon nytta med antibiotikabehandlingen.
Ofta behöver man inte söka vård
Detsamma gäller luftvägsinfektioner som orsakats av virus – Grönroos-Pada rekommenderar vila och tålamod i första hand.
– I vissa fall kan man behöva antibiotika. Hos barn kan det vara frågan om öroninflammation som kanske typiskt kommer efter en virusinfektion. Då kan man få feber på nytt efter att man redan har börjat bli bättre.
Vuxna kan drabbas av bihåleinflammation efter att först ha haft en virusinfektion i de övre luftvägarna.
– Lunginflammation ska man vara observant med. Om man efter att ha haft hosta och feber börjar få riktigt tungt att andas eller blir riktigt trött, klart tröttare än vid någon vanlig flunsa, då ska man nog söka vård.
Det finns också virus som ger liknande symptom, till exempel olika typer av adenovirus.
– Corona finns ju förstås också och ger ofta lindriga symptom, men kan orsaka feber och sådana här allmänna symptom också. De äldre kan hamna på sjukhus bara för att de blir så trötta av infektionen. Det brukar inte alltid betyda att det är allvarlig corona.
Andra virus som förekommer i Österbotten just nu är rhinovirus, enterovirus och parainfluensavirus som allihop kan orsaka förkylning.
– Influensa har vi än så länge bara några enstaka fall av, så det kan man vänta sig i slutet av året.
RS-antikroppar kan minska de yngstas sjukhusvård
Grönroos-Pada tror att vi fortfarande ser en effekt av coronapandemin när det gäller de infektionssjukdomar som cirkulerar i samhället, åtminstone i viss utsträckning. Att mykoplasmainfektionerna började dyka upp först nu tyder i alla fall på det.
RS-virus var vanligare förra året och därför kan det hända att vi får se mindre av det i år eftersom det ofta förekommer i större mängd vartannat år.
– Det som är aktuellt när det gäller RS-viruset är att man börjar ge nyfödda och småbarn Nirsevimab. Om vi får en bra täckning på det borde det radikalt minska den mängd sjukhusvård som behövs på grund av RS-virus.
Nirsevimab ges som ett vaccin men är inte ett egentligt vaccin utan färdiga antikroppar.
– Det är ett jättebra skydd.
Finns det då något som man kan göra för att slippa bli sjuk?
– Det är de gamla vanliga sakerna: tvätta händerna, försök undvika sjuka människor och förstås gärna stanna hemma själv om man är sjuk och hosta och nys på rätt sätt i ärmen. Sedan kan man ju använda mask i vissa situationer om man vill och förstås ta de vaccin som erbjuds.
– Med småbarn är det nog hemskt svårt att undvika smittorna när de är på dagis. Att undvika smittorna är kanske lättare för vuxna som inte har småbarn hemma.