Efter att regnkläderna och den vita overallen klätts på gäller det att också tejpa stövelskaften och handlederna så att oljan inte ska kunna tränga in. Sist dras ansiktsmasken på, sen är man redo.
Det är WWF och Lamor som ordnar en gemensam utbildning för volontärer. Lamor är en global leverantör av miljölösningar som bland annat utvecklar oljebekämpningsteknologi och beredskapstjänster.
För många deltagare är det första gången de kommer i kontakt med riktig olja och får se utrustningen för oljebekämpning på stränder.
– De här kurserna brukar alltid fyllas och trots att vädret nu i dag inte var sådär helt perfekt så så ser man att här är många frivilliga, och vi är ju jättetacksamma för det, säger Vanessa Ryan, havsexpert på WWF.
Om det inträffar en riktigt storskalig oljeolycka och oljan når stränderna kommer vi att behöva hundratals, om inte tusentals, frivilliga som kan ta ledigt från jobbet två–tre dagar i rad, påpekar hon. Saneringen kan ta flera veckor eller flera månader.
Myndigheterna behöver de frivilliga
I oljebekämpningsövningarna förbereder man sig för ett oljeutsläpp på upp till 30 000 ton i Finska viken eller andra närliggande vattenområden. Om myndigheterna inte lyckas begränsa utsläppet ute till havs kan resultatet vara tiotals kilometer förorenad kustlinje eller i värsta fall hundratals kilometer. Rengöringen sker huvudsakligen för hand.
Över 10 000 finländare är med i oljebekämpningstruppen. Volontärer spelar en viktig roll eftersom räddningsmyndigheterna, som har huvudansvaret vid en oljeolycka, också måste hantera den dagliga verksamheten vid en räddningstjänst.
Asta Frantzi studerar miljöteknik, och i synnerhet vattenkemi intresserar henne. Därför har hon kommit för att lära sig vad oljan gör åt stränderna. Medan Marja Pohjola vill vara till hjälp om någonting händer. Hon är orolig för den ryska skuggflottan.
– I praktiken hamnar alla våra miljöolyckor i vattnet och nu har jag en möjlighet att uppleva det i praktiken, säger Frantzi.
Viktigt samarbete mellan företag och miljöorganisation
Lamor arbetar mest till havs, medan WWF:s volontärer samlar olja vid kusten. Att samla olja till havs är inte bara mycket bättre för miljön, det kostar också en bråkdel jämfört med att samla olja vid kusten.
Teknologin för oljebekämpning till havs är avancerad, och exempelvis Lamors oljesamlare kan samla hundratals liter olja per minut. Att samla olja som spridit sig till kustlinjen är mest möjligt bara manuellt, vilket kräver hundratals insamlare och städare samt utrustning för dem.
Gruppen samlas kring behållare med lättare olja blandad med vatten. Som rengöringsredskap får deltagarna absorptionsmattor.
Allt ska torkas eller borstas för hand
Absorptionsmattan, som liknar en handduk, läggs i vattnet för att suga upp oljan. Mattan absorberar inte vattnet, vilket deltagarna konstaterar gör den till det mest praktiska verktyget för oljeinsamling.
Man kan också använda borstar för att rengöra stenar, men det visar sig vara utmanande eftersom det är lätt att av misstag sprida oljan i miljön med borsten.
Deltagarna lyfter stenar i bassängen och vrider dem i sina händer medan de försöker skrubba bort den svarta oljan från stenarnas yta. Rengjorda stenar läggs åt sidan.
De ryska oljefartygens skick oroar
Den förvärrade situationen i Finska viken och tillståndet på den så kallade ryska skuggflottan oroar både deltagare och utbildare. Skuggflottan avser fartyg i Finska viken som inte har västerländsk försäkring och vars skick är okänt.
Ryssland transporterar olja med allt sämre tankfartyg för att undvika de sanktioner som följer med västerländska fartyg.
Länderna kring Östersjön samarbetar kontinuerligt
Att upprätthålla och utveckla oljebekämpningsberedskapen är viktigt eftersom det är det enda sättet att förbereda sig för en katastrof. Finansiering och samarbete har blivit viktigare på grund av den osäkerhet som råder i närliggande vatten.
Vem som helst mellan 18 och 69 år och vid god hälsa kan ansluta sig till oljebekämpningstruppen.
Enligt Mathias Lindroos, oljevärnsexpert på Lamor, övar länderna kring Östersjön kontinuerligt tillsammans och verifierar bland annat att systemen och processerna fungerar. Den största årliga övningen i Östersjön är Balex Delta, som koordineras av Helsingforskommissionen HELCOM och turvis ordnas av dess medlemmar. Det ordnas också en hel del mindre lokala, regionala och internationella övningar i östersjöområdet.
Se Spotlights dokumentär Skuggflottan – den tickande miljöbomben