Utredningen Suomen venäjänkieliset 2024 (De ryskspråkiga i Finland 2024), gjord vid stiftelsen Cultura, har utrett hur rysktalande personer som bor i Finland upplever det omgivande samhället.
Utredningen, som är en uppföljning av en liknande utredning 2022, synar bland annat den rysktalande befolkningens förtroende för medier och hur samhälleligt aktiva de rysktalande är.
För närvarande säger 13 procent av dem som svarade på enkäten att de stöder de ryska militäraktionerna i Ukraina fullt ut.
Stiftelsens ledande expert Eilina Gusatinsky säger till STT att andelen ändå är större på riktigt.
”Utgående från de öppna kommentarerna kan man konstatera att antalet personer som godtar Rysslands agerande tyvärr är större än vad resultatet låter påskina”, säger Gusatinsky.
Det var också fler än förra gången som nu sa nej till att medverka i attitydundersökningen då de blev uppringda. Enligt Cultura kan det avspegla en allt större försiktighet bland den ryskspråkiga befolkningen.
Medveten taktik: att inte tänka på kriget
I den nyaste enkäten blev det tydligt att många rysktalande väljer att inte följa rapporteringen om kriget, de låter bli att tänka på det och de vill inte diskutera det hela.
Bland de ryskspråkiga invånarna finns just inget stöd för de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland, för mottagandet av ukrainska flyktingar eller biståndet till Ukraina.
Rätt många, 66 procent, svarade att Rysslands aktioner inte är berättigade, men i den gruppen finns åtminstone partiell förståelse för påståendet om att Ryssland nödgades anfalla Ukraina.
15 procent kunde inte uppge om de anser att Rysslands agerande är berättigat och 6 procent ville inte svara på frågan.
Ju längre tid i Finland, desto mindre tillit till samhället
Ju äldre en person är och ju längre tid personen bott i Finland, desto mer rättfärdigade anses de ryska aggressionerna vara.
– Det anmärkningsvärda är att personer som bott endast en kort tid i Finland, och som sannolikt lämnat Ryssland på grund av kriget eller för att de motsätter sig rysk politik, är mer oroade över Rysslands agerande. Men inte ens de stöder särskilt starkt de ekonomiska sanktionerna, mottagande av ukrainska flyktingar eller Ukrainahjälpen, säger Eilina Gusatinsky.
Många av de tusen personer i åldern 20–85 år som svarade på enkäten anser att man inte kan veta sanningen om det hela.
Den ryskspråkiga befolkningen litar också mindre än befolkningen i snitt på institutioner som hälsovården, medierna och militäralliansen Nato.
De som bott längst tid i Finland litar mest på rysk media och mindre än andra på finländsk media. Den som litar på finländska medier tenderar att lita mer på institutionerna – nu litar 34 procent på finländska medier, mot 31 procent år 2022.
Cultura genomförde undersökningen tillsamman med forskningsföretaget Innolink Group och Försörjningsberedskapscentralen.