En rektor vid en skola i Nyland inhiberade nyligen en konsert där eleverna skulle ha hört barockmusik med religiöst tema – nämligen Messias-oratoriet av Händel. Det handlar om Jesus liv, död och uppståndelse.
Krav på att skolan ska vara fri från religiösa budskap har diskuterats flitigt på sistone.
Undervisningsminister Anders Adlercreutz anser att Messias-oratoriet av Georg Friedrich Händel hade varit okej.
– Jag upplever nog att skolan här har överreagerat. Jag tycker att Utbildningsstyrelsens direktiv inte föranleder en sådan här tolkning, säger Anders Adlercreutz.
Han säger att det är klart att vår kulturhistoria har ett religiöst inslag där den kristna kyrkan har haft en betydlig roll i hur vår konst genom tiderna har skapats.
– Om vi nu tittar på renässansens måleri eller skulpturkonst – den har kyrkliga inslag. Och barockmusik såsom de av Bach och Händel tar också ofta avstamp i religion och de gjorde ofta religiösa verk.
Adlercreutz tillägger att samma sak också gäller här i Finland, när det gäller vår kulturhistoria och konsthistoria.
– När vi bekantar oss med vår historia och med vår konst, så är det klart att det kommer kyrkliga inslag med.
Var går gränsen för vad som är okej i skolorna och inte, när det gäller religion?
– I det fall man upplever att det finns religiösa inslag i något evenemang så ska det också erbjudas andra alternativ. Men i det här fallet så tänker jag att det handlar om musikhistoria, och det är mindre viktigt att det också finns religion med i texten.
Räcker det då enligt dig med att skolan helt enkelt betonar att det här handlar om kulturhistoria eller musikhistoria?
– Såsom jag ser det så är det så här: Det handlar om kulturhistoria, en musikhistoria, en konstupplevelse som man vill ge eleverna, i det här fallet en fin konsertupplevelse.
En skola i Tavastehus har tidigare behövt betala ersättning på 1 500 euro till en elev som deltog i ett skolarrangemang som hade religiösa inslag.
Barnet var inte troende och under tillställningen uppträdde man med kristna sånger utan att skolan på förhand hade informerat om det. Ämnena i sångerna handlade bland annat om död och korsfästelse.
Adlercreutz säger ändå att det handlade om ett annat slags fall, som inte kan jämföras med det här fallet.
– Jag tycker att man kan tolka Utbildningsstyrelsens direktiv på ett sådant sätt att det inte borde vara oklart i att det här var ett möjligt evenemang att gå på. Men ifall det finns oklarheter så kan det vara skäl för Utbildningsstyrelsen att se över sina direktiv och klargöra hur man ska tolka gränserna för vad som är okej.
Anders Adlercreutz påpekar att han tycker att det är viktigt att vi i vår skola får kunskap både om olika trossamfund och om kulturhistorien.
– Det handlar om hur vår kultur här i Finland och Europa har byggts upp och att den kristna kyrkan där har haft en helt central roll. Det är inte en exkluderande fråga, utan en inkluderande fråga. Det ökar förståelsen också för vår egen bakgrund.
Barockorkesterns verksamhetsledare: Större samhällsfenomen
Undervisningsministern är inte den enda som har kommenterat fallet med den inställda konserten under lördagen.
Laura Kajander är verksamhetsledare för Finländska barockorkestern, vars konsert tillsammans med Helsingfors kammarkör blev inställd. Enligt henne handlar det om ett större samhällsfenomen. Liksom Adlercreutz efterlyser hon tydligare direktiv för skolorna.
– Då slipper enskilda rektorer oroa sig över vad som händer om man gör si eller så, säger hon till Yle.
Kajander oroar sig för kulturfostran för barn. Kulturfältet är redan pressat av minskade anslag, framhåller hon.
– Utöver det kommer sen en rädsla för sådant som borde vara alldeles normal kulturkonsumtion, säger Laura Kajander.
Enligt henne hör Messias-oratoriet och annan klassisk musik av den typen till vårt kulturarv. Religiösa teman är ofta en del av barockmusik på grund av den historiska kontexten.
En liten grupp aktivister
Helsingfors lutherska stifts biskop Teemu Laajasalo tycker att man har tolkat direktiven alltför snävt när man har ställt in konserten med barockmusik.
Enligt Laajasalo har barn rätt till en god uppväxt och i det ingår inte att man prackar på barnet någon religion, men han säger till Yle att det inte går att avlägsna det kristna ur kulturen i Finland.
– Vi måste komma ihåg att vår kultur ofrånkomligen har byggts upp också av kyrkan och att barn måste ha en rätt att förstå sig på den.
Biskopen säger att det är ofta en liten men aktiv grupp människor som står bakom de återkommande uppståndelserna kring relationen mellan skola och religion. Han säger att de personerna sällan representerar andra trosinriktningar.
I ett inlägg på sociala medier skriver Laajasalo att det finns både negativ och positiv religionsfrihet. Han rekommenderar att man inte påtvingar någon religion, men att det ska finnas rum för religionen.
”Kyrkan har grundat skolor och gjort konst tillgänglig för alla”, skriver Laajasalo, och uppmanar folk att besöka en kyrka för att uppleva konst.
”Jag rekommenderar att man börjar till exempel i Strömfors, där Helene Schjerfbeck förskönar kyrkan.”
