USA:s tillträdande president Trump ska ha talat i telefon med Rysslands president Putin dagen efter att det stod klart att Trump vunnit presidentvalet. Kreml förnekar att samtalet ägt rum.
Men enligt källor till tidningen Washington Post ska samtalet ha handlat om hur man ska uppnå fred i Europa. Trump ska ha sagt att han vill fortsätta samtalen med Putin om att få ett slut på kriget i Ukraina snart.
Trump har upprepade gånger under sin presidentvalskampanj sagt att han snabbt kan få slut på kriget och få bägge parter till förhandlingsbordet.
För att få parterna ska börja förhandla krävs antagligen någon form av hot, säger Tyyne Karjalainen som är forskare vid Utrikespolitiska institutet.
– Det är kanske möjligt att tvinga parterna att sluta kriga ett tag. Men en annan fråga är om man kan nå ett hållbart avtal eller om det möjliggör för Ryssland att omorganisera sina styrkor och förbereda sig på nästa attack. För att det inte ska ske måste det finnas ett starkt avskräckningsmedel som fungerar som en garanti för avtalet, säger Karjalainen.
Oklart vad exakt Trump planerar
Trump har ännu inte berättat vad hans planer exakt går ut på. Det som verkar stå klart är att planerna skiljer sig markant från president Bidens, det vill säga att låta Ukraina bestämma när man vill börja förhandla om fred.
Istället utgår Trumps planer från att frysa frontlinjerna och låta de omkring 20 procent av Ukraina som är ockuperade av Ryssland förbli under rysk kontroll, rapporterar Wall Street Journal. Enligt tidningen ingår det också i planerna att tvinga Ukraina att åtminstone tillfälligt avstå från sin strävan att bli medlem i Nato.
– Det här är självklart sådana villkor som president Zelenskyj i nuläget inte kan godkänna. Han har inte heller mandat från folket att gå med på dessa villkor, säger Karjalainen.
Villkoret att frysa Ukrainas Natomedlemskap skulle frånta Ukraina rätten till självbestämmande, menar Karjalainen.
– Det här handlar helt enkelt om en stats utrikespolitik och frågan är om den kan bestämmas av en utomstående part? Ett sådant villkor skulle innebära att den ukrainska utrikespolitiken styrs från Moskva, säger Karjalainen.
Finlands säkerhet påverkas – på lång sikt
Enligt Karjalainen finns det flera risker med att tvinga Ukraina till förhandlingsbordet med Ryssland.
– Det är på inget sätt frågan om en rättvis lösning där angriparen skulle ställa till svars för sina handlingar. Den är en risk för små stater, eftersom den slår fast en världsordning där stora stater bestämmer över mindre staters angelägenheter, säger hon.
En annan risk är att en sådan överenskommelse skulle förstärka Rysslands maktposition.
– Rysslands status som stormakt bygger på att landet styr och kontrollerar sina grannar. Det är också därför som Ryssland är intresserad av Ukraina. Och om man ger efter för det kommer det givetvis att stärka Rysslands position som stormakt, säger Karjalainen.
Finlands utrikespolitiska ledning har manat till lugn efter att Trump vann presidentvalet och sagt att samarbetet mellan Finland och USA fortsätter som förr. President Alexander Stubb sa förra veckan att en snabb fredsöverenskommelse mellan Ukraina och Ryssland inte påverkar Finlands säkerhet.
Tyyne Karjalainen på Utrikespolitiska institutet ser risker med att ge efter till Ryssland.
– Finland som ett litet grannland till Ryssland är förstås extremt beroende av ett internationellt system där man respekterar internationella avtal. Trumps prat om Nato, Ryssland och Ukraina är oroväckande ur Finlands synvinkel. Om man ger efter för Rysslands krav inom den ryska intressesfären är det mycket oroande för Finlands nationella säkerhet. Kanske inte på kort sikt, men framför allt på längre sikt, slår hon fast.