Korsholm höjer skatten – styrelseordförande: ”Vi har stora investeringar framför oss”

Korsholmarna får betala 8,9 procent i inkomstskatt nästa år. Styrelseordförande, Carola Lithén, säger att de inte vill öka lånebördan för mycket och att det behövs investeringar som kan ge inkomster i längden.

Porträttfoto av kvinna i utemiljö
Korsholms kommunstyrelseordförande Carola Lithén (SFP). Bild: Kim Blåfield / Yle

Det gick enligt kommunstyrelsens förslag när Korsholms kommunfullmäktige diskuterade inkomstskattesatsen.

Bland andra Kenth Nedergård (SFP) föreslog en höjning från 8,4 till 8,9 procent. Samuel Broman (SFP) ville låta bli att höja alls. Han fick understöd av Tomas Berg (SFP).

Ekonomidirektören Henrik Sandback påpekade att om kommunen låter bli att höja skatten så kommer ekonomiplanen inte att vara i balans år 2027.

Det blev omröstning mellan att höja till 8,9 och att inte höja alls. Förslaget att höja till 8,9 procent, som också var kommunstyrelsens förslag, vann med rösterna 30 mot 10.

Kommundirektör Rurik Ahlbergs ursprungliga förslag var att höja skatten till 9,4 procent. Och inför fullmäktiges budgetbehandling kommenterade han:

– Det är inte klokt att göra för sent och för lite. Det är bättre att göra mer på en gång, och då tänker jag på kommunalskattesatsen.

”Vill kunna växa”

Styrelsordförande Carola Lithén (SFP) säger att kommunen har investerat mycket i år och att mer är på kommande, både med fokus på unga och på företagen.

– Vi vill vara en kommun i framkant och vi vill kunna kunna växa. Framför allt gäller det i nuläget företag som vill etablera sig i Korsholm, och det kommer att kräva sitt. Vi vet att det i längden kommer att ge oss inkomster, men det kräver investeringar, säger Lithén och lyfter bland annat fram Gigavasa-området.

Gällande de unga lyfter Lithén fram satsningen på Korsholms bildningscampus, som är kommunens största investering någonsin.

Vill inte öka lånebördan

Lithén säger också att de inte vill öka upplåningen alltför mycket.

– Räntorna är ju tyvärr högre nu än vad vi har varit vana med, och det är ju framtiden som ska betala den. Det är alltså våra unga som ska stå för det. Vi vill inte låna jättemycket, men vi höjer ändå lånebördan ordentligt. Det samlade överskottet som vi har kommer vi också delvis att ta av.

Enligt budgeten kommer kommunens resultat att landa på cirka -3,55 miljoner euro år 2025.

Lithén anser att den kommunala sektorn överlag är underbudgeterad sedan vårdreformen, och hon säger att de kan peka ut flera miljoner som försvunnit från budgeten som inte borde ha försvunnit.

– Det är klart när vi talar om tre fyra miljoner per år på det sättet, då är det svårt att täcka den mängden pengar på en kort tid. Och då blir det nedskärningar.

Kommunen har redan inlett ett balanseringsprogram för att spara 9 miljoner under åren 2025–2027.