Yle Åboland har blivit kontaktad av Pargasbor som har varit förvånade då Pargas stads personal plötsligt har dykt upp på deras gård och utan att säga något börjat mäta deras gårdsbyggnader.
Pargas stads ledande byggnadsinspektör Sanna Simonen berättar att undersökningarna är en del av ett projekt som inleddes redan år 2020. Syftet är att uppdatera fastighetsregistret och samtidigt kontrollera att fastighetsskatten är korrekt.
– Vi startade det här projektet eftersom kommunen måste behandla alla invånare lika, och lagen kräver också att fastighetsregistren är uppdaterade och korrekta. Under de tre år som projektet har pågått har staden fått in ungefär 880 000 euro till i fastighetsskatt, varav två tredjedelar har kommit in på grund av det här projektet, säger Simonen.
Under åren 2020–2023 har Pargas stad lagt till 1 819 nya byggnader i fastighetsregistret och dessutom har det sökts 723 nya bygglov. Totalt bidrar det här till att staden får cirka 880 000 euro mer i fastighetsskatt.
Mellan januari och juni 2024 har staden lagt till 200 byggnader i registret och korrigerat uppgifterna för 1 008 byggnader.
Vilka byggnader är det som ni granskar?
– Vi kollar sådana byggnader som kanske är fel i registret. Vi har många register som vi jämför med och vi använder oss också av flygfoton som vi jämför med, säger Simonen.
Personalen ska alltid kolla med fastighetsägaren först
Själva mätningarna av byggnaderna görs av Pargas stads mätningsenhet. Pargas stads stadsgeodet Daniel Backman säger att personalen alltid knackar på bostadens dörr innan de börjar mäta gårdens byggnader och frågar om det passar att de gör det.
Är ingen på plats skriver personalen en lapp att de varit på plats. Backman säger att det är beklagligt om det inte alltid fungerat enligt de kriterier personalen fått.
Simonen påpekar också att stadens personal alltid har sitt personalkort med då de är ute på uppdrag och kan bevisa att de faktiskt arbetar för staden.
Staden har även informerat fastighetsägarna om projektet via brev.
Största delen av de oregistrerade byggnaderna finns i stadens centrala delar
Daniel Backman konstaterar att många kommuner just nu har liknande projekt som kartlägger kommunens fastigheter.
En orsak till det är de lagförändringar som är på gång, bland annat bygglagen som förändras i början av nästa år, men också fastighetsskattelagen som det finns planer på att uppdatera senare.
Hittills har staden främst granskat byggnader i stadsplanerat område i Pargas centrum och nära centrum, men från och med i år görs granskningar även i Nagu, Korpo, Houtskär och Iniö.
Uppgifterna kontrolleras också alltid i samband med bygglovsansökningar eller andra tillståndsansökningar. Backman konstaterar att de flesta problemen oftast finns i stadens centrala delar, eftersom det finns flest byggnader där.
Innan 2005 fanns inget gemensamt elektroniskt fastighetsregister och det gör att många av de byggnader som är byggda innan 2005 kanske saknas i registret.
Backman konstaterar också att då den nya bygglagen från och med nästa år gör det möjligt att bygga en gårdsbyggnad som är under 30 kvadratmeter utan bygglov, faller ansvaret på att anmäla byggnaden på byggaren eller på fastighetsägaren.
”Vi önskar att fastighetsägarna kollar att deras fastighetsskattebeslut är rätt”
Även om projektet redan pågått i flera år så återstår fortfarande mycket arbete och det att Pargas är en stor skärgårdskommun med många öar gör också arbetet tidskrävande. Sanna Simonen uppskattar att projektet pågår i åtminstone tre år.
– De platser som ligger lite längre bort tar längre för personalen att granska. Därför önskar vi också att fastighetsägarna kollar till exempel att deras fastighetsskattebeslut är rätt och att fastighetsägarna kollar att de har alla bygglov som de borde ha, säger Simonen.
Simonen kan inte säga exakt hur mycket dyrare fastighetsskatten blir för en fastighetsägare om det upptäcks nya små byggnader på den egna gården, men hon konstaterar ändå att summan knappast stiger så mycket för själva fastighetsägaren.
För staden däremot innebär drygt 1 800 nya byggnader ett välkommet ekonomiskt tillägg.
– Kommunen eller staden behöver de här fastighetsskatterna, det är kanske den viktigaste delen av projektet. Fastighetsägaren har också en skyldighet att betala för alla byggnader de har på gården och för att alla ska behandlas lika är det viktigt att hela kommunen granskas, säger Simonen.
Mer info om projektet finns på Pargas stads webbsidor.
