I ett tidigt skede av det ryska anfallskriget i Ukraina diskuterades fredslösningar. Ett utkast till fördrag som lades fram 2022 är kanske det närmaste de två sidorna har kommit då det gällt en överenskommelse, konstaterar Crisis Group.
År 2022 var båda sidor för eftergifter: Ukraina kunde tänka sig att bli en ”permanent neutral stat”, överge förhoppningar om Natomedlemskap och att skjuta fram frågan om Krims och andra ockuperade territoriers status. Ryssland visade då tecken på att acceptera ett ukrainskt medlemskap i EU.
Nu har kriget pågått i snart tre år och ingen fred är i sikte.
Fredsarbetet är komplext
Fredsmedlare måste kunna arbeta med geopolitiska utmaningar och lösa frågor på olika nivåer: mellan parter i ett land, mellan länder i konflikt, mellan regionala makter och mellan geopolitiska intressen.
– Medlaren lägger ett mycket komplext pussel, säger Eldridge Adolfo, medlingsrådgivare vid Folke Bernadotteakademin (FBA) i ett mejl till Svenska Yle.
– En kortsiktig lösning kan inte garantera att ett krig inte blossar upp på nytt. Vi måste ändå vara pragmatiska och använda kortsiktiga lösningar som taktiska alternativ, för att skapa lättnad för människors omedelbara lidande, och för att bygga vidare mot en långsiktig, rättvis fred.
”Ryssland accepterar stora militära och mänskliga förluster”
Johanna Gårdmark, chef för FBA:s Ukrainaenhet, konstaterar att det inte nu finns fredsalternativ som både Ukraina och Ryssland kan gå med på.
– Ryssland avancerar och är redo att acceptera stora militära och mänskliga förluster för marginella territoriella framryckningar. Det gör att Ryssland i längden ser sig vinna på ett utnötningskrig.
Gårdmark påpekar att det var Ryssland som startade kriget och har makten att avsluta kriget genom att dra tillbaka sina trupper och lämna tillbaka ockuperade områden.
– Men den ukrainska drivkraften är inte bara att återställa sitt territorium och få ett slut på kriget, utan också att säkerställa en långsiktig, rättvis fred och frihet för Ukraina genom euroatlantisk integration.
Svårt på grund av Putins imperialistiska idéer
Johanna Gårdmark konstaterar att en fredsprocess blir svår med tanke på president Vladimir Putins starka ideologiska och nationalistiska linje.
– Kremls vilja att förhandla fram en lösning som är acceptabel för Ukraina är beroende av en inrikespolitisk förändring i Ryssland. Men med den nuvarande repressiva regimen är det svårt att se någon förändring eller genuina drivkrafter för fred.
Gårdmark bedömer att förhandlingar om ett eldupphör kan bli aktuellt, men att det då finns en överhängande risk att Ryssland utnyttjar det för att rusta upp och sedan attackerar Ukraina på nytt.
– Så länge Kremls ambitioner är att utvidga Rysslands territorium och kuva andra stater är den europeiska säkerheten hotad.
Ukraina behöver säkerhetsgarantier
Ukraina behöver garantier och avskräckande medel.
– Ett fortsatt internationellt stöd till Ukraina är helt avgörande för att Ukraina inte ska förlora kriget. Stödet innebär också att kriget blir mer kostsamt för Ryssland, vilket kan leda till en bättre förhandlingsposition för Ukraina, säger Gårdmark.
”Ju högre kostnad, desto större chans att man söker en väg ut”
Krig tar slut – men hur och när? För att fredsförhandlingar alls ska kunna inledas måste en part anse att situationen blir klart sämre om kriget fortsätter.
Isak Svensson, professor vid Alva Myrdal-centrum för kärnvapennedrustning vid Uppsala universitet, säger att krigets kostnader har betydelse.
– Ju högre kostnader parterna upplever att det handlar om, desto större chans finns det att de försöker hitta en väg ut ur konflikten, men vissa aktörer är givetvis mer känsliga för krigets kostnader än andra, säger Svensson.
Svensson ser kriget i Ukraina som en unik konfliktsituation.
– Det här är en konflikt mellan demokrati och diktatur, ett krig där den auktoritära staten är anstiftaren och den som har angripit. Då det finns den här typens imperialistiska ambitioner så är det svårt att hitta fredliga lösningar – om man inte vill ha en fredlig lösning. Om man inte erkänner existensen av en annan stat så är det klart att det är svårt att hitta lösningar.
Grundläggande oenighet
En grundläggande oenighet gör att säkerheten för både Ukraina och den europeiska kontinenten står på spel.
Samtal utan förhandsvillkor?
Isak Svensson ser stora risker med USA:s nyvalda president Donald Trumps fredsidéer och det stora inflytande han har. Ukraina kanske då tvingas till eftergifter, vilket inte löser det grundläggande dilemmat om en hållbar vapenvila som kan skydda Ukraina från ytterligare ryska angrepp.
Enligt Svensson kunde en möjlig lösning vara någon typ av internationell konferens med parter som kan påverka båda sidor; USA, västmakterna, EU och Storbritannien, men också Kina och Brasilien och länder som Saudiarabien som kan ha inflytande på den ryska sidan.
Svensson bedömer att parterna ändå till slut måste gå till förhandlingsbordet utan förhandsvillkor.
– Jag har svårt att se att någon av parterna gör eftergifter innan man går in i förhandlingar. Men de måste ändå till slut diskutera territoriella kontroller, trupptillbakadragande och frågan om Ukrainas internationella status, säger Svensson.
Små eftergifter till en början
Små eftergifter, som att ge ryska språket officiell status som minoritetsspråk i Ukraina, kunde kanske vara små steg mot en lösning, bedömer Crisis Group. Ukraina kunde också införa lagar som begränsar redan olagliga nazistiska symboler och tal. Sådana små steg kunde kanske få president Putin att hävda att Ukraina har ”avnazifierats” – något som har hört till hans mål.
Men en hållbar fred kräver mer än så – den kräver en övergripande kompromiss som skyddar mot framtida aggressioner samtidigt som den respekterar nationell suveränitet och regional säkerhet.
Ukrainas framtida militär blir sannolikt en mycket svår förhandlingsfråga, med tanke på Putins ursprungliga krigsmål att ”demilitarisera” Ukraina.
Också för det övriga Europa kan en överenskommelse som lämnar Ukraina försvarslöst innebära ett hot mot säkerheten. Utan en stark avskräckningsmekanism bedömer man att det är osannolikt att den ryska expansionen begränsas till bara ukrainskt territorium.
Ett fredligt Europa möjligt på ett villkor
Johanna Gårdmark säger att ett fredligt Europa, där väst och Ryssland ska kunna närma sig varandra, måste bygga på respekt för en regelbaserad säkerhetsordning – och inte en ordning där gränser kan flyttas med våld.
Enligt Isak Svensson blir ett fredligt Europa möjligt på lång sikt bara om det sker en demokratisk utveckling i Ryssland.
– Med en auktoritär regim under Putin blir det inte någon långsiktig fredlig relation mellan Europa och ett auktoritärt Ryssland som har gjort den här typen av överträdelser.
Svensson säger att det krävs ett erkännande från Rysslands sida: Man måste gå tillbaka till internationella spelregler.
– Men frågan är om det mest effektiva sättet att komma dit är en fortsatt väpnad konflikt med Ryssland och att pressa tillbaka Ryssland hårt? Eller kan man åstadkomma detta genom lösningar på Ukrainakonflikten?
Svensson påpekar att problemet med den auktoritära utvecklingen i Ryssland är att den är både en orsak till och en konsekvens av kriget. Kriget har inte öppnat upp för någon typ av demokratisk utveckling – tvärtom.
– Det kommer inte bli någon långsiktigt stabil fred förrän man får till en regimförändring i Ryssland. Det är helt klart.