– Jag tycker det är en bra budget. Det är en budget som inte borde orsaka oro, varken bland våra invånare eller vår personal men den borde ge tydliga tecken på att vi behöver bli effektivare, säger stadsdirektör Petra Theman.
Staden budgeterade medvetet ett underskott.
– Vi äter nu av det kumulativa överskottet som vi samlat på oss. Alla måste ju förstå att man inte kan äta av överskottet i all oändlighet och därför måste det anpassas.
Stadsstyrelsen beslutade att ett anpassningsprogram görs upp nästa år för att på sikt få ner kostnaderna.
Av stadens kostnader utgör personalkostnaderna över hälften. Staden har 1 185 personer på lönelistan.
– Jag vill inte föregå några beslut. Men eftersom man kommer att diskutera hur servicenätet ska se ut så kommer det säkert att också beröra personalen. Samarbetsförhandlingar är förstås sådant man undviker så långt som möjligt, säger stadsstyrelseordförande Anita Westerholm (SFP).
Lång och svår process
Stadsstyrelsen behandlade budgeten i måndags (18.11) och budgeten slås fast av fullmäktige den 2 december.
Trots att man nu budgeterar för ett underskott sticker de inblandade inte under stol med att det varit en lång och svår process där man under en längre tid redan försökt anpassa sig till kärvare ekonomiska tider.
Underskottet föreslås nu bli knappt 2,8 miljoner euro.
Styrelsen knappade in ytterligare 174 000 euro från det ursprungliga budgetförslaget genom att bland annat höja summan som förväntas komma in genom tomtförsäljning.
Staden förväntar sig nu 900 000 euro i försäljningsintäkter från tomtförsäljning.
Ökade kostnader utgörs bland annat av höjda veterinärkostnader och höjda elpriser.
Kommunalskattesatsen föreslås vara oförändrad, det vill säga 9,3 procent.
Räddas av gammalt överskott
Raseborgs stad har ett kumulativt överskott på 22,4 miljoner euro så ur den synvinkeln är läget inte akut.
– Skatteinkomsterna utvecklas fortsättningsvis gynnsamt men det finns ett anpassningsbehov på längre sikt, säger stadens ekonomichef Jeanette Bäckström.
Hon tillägger att staden fått flera nya uppgifter från staten trots att den statliga finansieringen minskar.
En av de stora utgiftsposterna som staten skuffat över på kommunerna är arbets- och näringstjänsterna. De statliga arbets- och näringsbyråerna avvecklas och servicen ska istället erbjudas av kommunerna.
– Kommunerna får statsandelar för uppdraget men de täcker inte utgifterna, säger Jeanette Bäckström.
Inga beslut om investeringar
Stadsstyrelsen diskuterade budgeten ända in på småtimmarna men lyckades inte fatta beslut om investeringsdelen i budgeten. Den remitterades och behandlas i stället i styrelsen måndagen den 25 november.
Det här är enligt Theman ett tecken på situationen är utmanande:
– Det reflekterar nog läget. Det blir svåra val mellan investeringarna. Vi kan inte leva som om vi var en stad med 50 000 invånare. Det är vi inte och vi måste inse verkligheten.
Hon tillägger att staden Raseborgs problem sitter i väggarna, det vill säga i en väldigt stor fastighetsmassa. Hon hänvisar också till att staden inte hunnit anpassa lokalerna till det sjunkande antalet barn.
Att minska på antalet fastigheter med verksamhet för barn och unga är alltså en realitet.
– Det behöver inte betyda att kvaliteten på undervisningen sjunker, säger Theman.
Större sparåtgärder i framtiden
Hon tror ändå att de mest kännbara besparingarna ännu är ogjorda.
– Jag tror inte att invånarna känner av besparingarna nästa år. Om anpassningsprogrammet som görs under nästa år leder till att stora enskilda helheter upphör så känner man ju av det mera, säger Theman.
Theman säger att man sparat överallt där det varit möjligt utan att behöva säga upp personal eller stänga skolor.
Klasstorlekarna rördes inte av stadsstyrelsen.
Tidigare fanns ett förslag om att höja maxstorleken på skolklasserna men det förslaget godkändes inte av stadsstyrelsen.
Utan alla de åtgärder som redan vidtagit hade underskottet varit så stort som åtta miljoner, uppskattar Theman.