När De Gröna nyligen samlades till sin partidag i Wiesbaden var stämningen betydligt bättre än vad man kanske kunde ha väntat sig.
De Gröna har haft svåra år bakom sig i regeringen. Stödet för partiet har dalat och de politiska motståndarnas angrepp har i synnerhet riktats mot De Gröna.
Att den av Olaf Scholz ledda regeringen sprack och att det nu kommer till förtida val ser många här vid partidagen närmast som en lättnad.
– Jag måste säga att det kändes som en befrielse. Jag har mycket positiv energi för valkampanjen, som nu blir kort och intensiv. Vi hoppas i alla fall kunna locka tillbaka väljare som vi har tappat, säger Simone Artz, ordförande för De Gröna i staden Würzburg.
– Först hade jag en olustig känsla, då jag tänkte på att vi behöver mer tid för att förbereda oss för ett val. Men så märkte jag att det här ju mobiliserar folk, säger Jessica Hecht, delegat vid partidagen och kandidat från valkretsen Würzburg-Land.
Hecht säger vidare att man har fått nya medlemmar och plötsligt betydligt mer donationer än tidigare.
– Det känns som något av en nystart, säger Hecht.
Med ekonomiministern och ny partiledning in i valkampanjen
Och lite av en nystart är också hela partidagen.
Med valet av ekonominister Robert Habeck till huvudkandidat i valet och med en ny partiledning, bestående av Franziska Brandtner och Felix Banaszak, går De Gröna nu in i valkampanjen.
– Med Robert Habeck har vi en huvudkandidat som kan nå ut till människorna och sprida positiva känslor. Det är viktigt för vi kommer att se en valrörelse som bygger på känslor, säger Jessica Hecht.
– Vi gröna måste igen våga stå upp för de frågor som är viktiga för oss. Det handlar om klimatskydd, social rättvisa och mänskliga rättigheter. Jag tror att vi under de senaste tre åren har glömt bort att det var de här sakerna som lockade de unga väljarna, säger Jette Nietzard som leder De Grönas ungdomsorganisation.
Tidigare har De Gröna varit ett parti som har kunnat räkna med röster från i synnerhet unga väljare. Under hösten visade valen i tre östtyska förbundsländer att största delen av de unga röstade på det delvis högerextrema Alternative für Deutschland.
– Också för unga människor måste det löna sig att rösta på demokratiska partier och under de senaste åren har vi sett att det inte har gjorts värst mycket för just de unga.
– Det här betyder allt från renovering av skolor, till att säkra utbildningsplatser och att kämpa för en effektiv klimatpolitik, fortsätter Nietzard, som nyligen valdes till sin post efter att ungdomsorganisationens tidigare ledning hoppade av i protest mot den politik partiet stod för i regeringen i Berlin.
Tuffa år i regeringen
Att det har varit svåra år i regeringen bekräftar också tre gröna ledamöter i olika delstatsparlament.
– Problemet var de ständiga striderna inom regeringen. Att folk fick nog kan jag mycket väl förstå, säger Katharina Schulze som leder den gröna parlamentsgruppen i Bayern.
– Det har också hänt mycket som man inte kunde förutspå och som tvingade regeringen att reagera på än det ena än det andra. De resultat man kunde uppvisa hamnade i skuggan, säger Claudia Maicher från Sachsen.
Hon poängterar att problemen inte enbart hängde ihop med alla kriser och kriget i Ukraina, utan också på alla reformer som släpade efter sedan tidigare.
Maicher säger också att koalitionen tillsammans med socialdemokraterna och liberalerna försvårade beslutsfattandet, det här trots att man 2021 med buller och bång förde fram stora visioner kring hur man efter 16 år med Angela Merkel ville förnya Tyskland.
Självsäkert och modigt kallade man regeringen för en framstegskoalition.
– Först såg vi mot Berlin med vissa förhoppningar, trots att vi visste att det blir svårt. Till en början fungerade det någorlunda, men känslan av ett uppbrott var ändå snabbt över, säger Michael Lühmann, parlamentsledamot i Niedersachsen.
”Talat för mycket om migration”
För De Gröna är utgångsläget nu helt annorlunda än i valet 2021. Då hade partiet vind i seglen, men valet blev trots det en viss besvikelse.
Efter åren i regeringen är stödet för partiet nu lägre än vad det har brukat vara, vid tidpunkten för partidagen i mitten av november ligger man på mellan elva och tolv procent.
– Att vi hela tiden har talat om migrationen och att vi har talat om den i hårda ordalag har nog fjärmat en hel del väljare, säger Michael Lühmann.
– Ser man på stämningen just nu så får man ändå känslan att vi är på väg uppåt. De senaste månaderna har varit svåra. Alla angrepp på partiet har säkert också påverkat, väljarna fortsätter Lühmann.
Med det menar han att så gott som alla övriga partier i landet ser De Gröna som sina huvudmotståndare, somliga till och med som fiender.
Också bland de tyska Kristdemokraterna har tonen mot De Gröna varit mycket hård, trots att man snart kanske får inleda regeringsförhandlingar.
– Varje regering där De Gröna bär ansvar är bättre än en regering där vi inte gör det. Därför ska vi inte utesluta ett samarbete med något av de demokratiska partierna, säger Katharina Schulze, chef för de grönas parlamentsgrupp i Bayern.
– Landet behöver nu snabbt en stark ledning. Vi har mycket som måste lösas och vi står under hård press utifrån, bland annat från Ryssland. Också för Europa skulle det vara bra om vi i snabb takt får ihop en stabil regering, säger Michael Lühmann, parlamentsledamot i förbundslandet Niedersachsen.