HUS-sammanslutningen ska minska på personalen med 778 årsverken varav 280 är uppsägningar och resten i huvudsak pensioneringar och visstidsanställningar som avslutas.
– Jag är jätteledsen att det är så här för personalen, och orolig för patientsäkerheten. Det är ju en av de viktigaste uppgifterna som vi sköterskor har, att ta väl hand om patienterna.
Det säger Carola Ekroth som jobbat på Borgå sjukhus i 44 år. Hon är från början sjukskötare på kirurgiska polikliniken, men arbetar nuförtiden heltid som arbetstagarorganisationen Tehys huvudförtroendeperson för bland annat personalen inom bastjänster och datahantering.
Både sjukskötare, läkare och chefer ska sparkas men mest drabbas personalen inom koncernförvaltning och stödtjänster.
– Alla är lika frustrerade över att informationen är så knapphändig, säger Ekroth.
Hur enskilda sjukhus, funktioner, avdelningar och personer påverkas vet personalen ännu inte. HUS vill först informera alla berörda personer, vilket kan ta till mitten av nästa vecka.
Tehy har tidigare uttryckt oro bland annat för att vårdpersonalen tvingas till mer kontorsarbete och städning om man skär ner på stödtjänsterna.
Samtidigt ska HUS också minska på övertidsarbetet och ha mindre inhyrd personal. Rekryteringsförbudet fortsätter.
Även om uppsägningarna riktas främst till andra än vårdpersonalen, så kommer deras jobb att påverkas mycket av de här åtgärderna. Det tror Hanni Harjula, som jobbar på akutvårdsavdelningen och är ordförande för Tehys lokala fackförening vid Borgå sjukhus.
– Det väcker frågan om hur HUS fungerar utan vikarier. Det kommer att belasta den ordinarie personalen för arbetsmängden bara ökar. Vi har en enorm vårdskuld och de stora åldersgrupperna blir äldre. Jag är väldigt orolig för mina kollegors skull, för hur vi ska orka i fortsättningen då vi redan jobbar med ganska tunn bemanning, säger Harjula.
Skadar hela branschen
Ekroth är orolig för patientsäkerheten och tycker de stora besparingarna som nu görs inom både HUS och välfärdsområdena är sorgliga.
– Jag skulle aldrig ha trott att jag råkar ut för sådant här under arbetsåren som jag jobbat inom vården, säger Ekroth.
Ekroth är orolig över att läget ska få allt fler finländska skötare att åka utomlands.
– Finska skötare är väl omtyckta. De drar sig till Norge och Sverige, då mister vi yrkeskunniga människor, säger Ekroth.
Enligt Harjula har HUS agerande med Lojo BB lämnat en dålig smak i munnen på många anställda.
– Kollegor jag talat med är oroliga för om det kommer att skötas på samma sätt i Borgå, säger Harjula.
Hon tror HUS kommer att få kämpa för att få tillbaks förtroendet som arbetsgivare. Det kan påverka kommande rekryteringar, när sådana kan bli aktuella igen.
Jouren borde inte påverkas
Utanför Borgå sjukhus träffar vi Elin Blomqvist-Valtonen (SFP) som är östra Nylands representant i HUS styrelse. Hennes morgon började med ett extra insatt styrelsemöte där politikerna fick höra resultatet av samarbetsförhandlingarna, att 778 årsverken ska bort.
– Målet var ju högst 990 årsverken så vi har kommit lite ner från det. Men det är jättestora siffror i vårdbranschen där vi behöver alla människor vi har, säger Blomqvist-Valtonen.
Bland HUS sparåtgärder finns till exempel att lokalerna ska användas effektivare och vissa enheters verksamhet omorganiseras. Vad det betyder för Borgå sjukhus vet Blomqvist-Valtonen inte, men mer allmänt talat kan det handla om att slå ihop avdelningar och omstrukturera jourverksamheten.
Jouren i Borgå borde ändå inte ligga i riskzonen.
Blomqvist-Valtonen säger att hon under dagens styrelsemöte kollat att servicenätsbeslutet från i sommar fortfarande gäller.
– Då beslöt man vilka funktioner som ska finnas på det här sjukhuset, bland annat att vi också i fortsättningen ska ha en dygnet runt-jour med bred specialkunskap.
Enligt HUS ledning ska sparåtgärderna inte öka personalens arbetsbörda eller inverka negativt på patientsäkerheten.
Liksom Tehys förtroendevalda Harjula och Ekroth är Blomqvist-Valtonen skeptisk till det.
– Det här sa jag redan när vi startade samarbetsförhandlingarna, att hur vi än gör så kommer vi att se ökade vårdköer på andra sidan.
Hon säger att problemet i den nuvarande organisationsstrukturen är, att man måste följa en finansieringsmodell samtidigt som man har ett ansvar att vårda patienten. Det går inte riktigt ihop.
– När det riktigt kniper tror jag faktiskt att ganska många av oss har lite olika åsikter om vad som kommer först, säger Blomqvist-Valtonen.
Det var politikerna som gav organisationen i uppdrag att starta samarbetsförhandlingarna för att spara 50 miljoner euro, men de kan inte påverka antalet uppsägningar eller hur de fördelas. Det bestämmer cheferna på HUS.
– Det vi kan besluta om, och som vi gjort i dag, är att ta till åtgärder som gäller HUS ledning, säger Blomqvist-Valtonen.
Bland annat ska cheferna permitteras och lönesystemet ses över så bonusdelen av lönen endast betalas ut om HUS går på plus.
Kampen fortsätter
Mer information om hur till exempel Borgå sjukhus påverkas torde komma nästa vecka när HUS kontaktat alla berörda i personalen enskilt.
– De här siffrorna är så stora att jag har svårt att tro att vi inte kommer att se någonting av det här på Borgå sjukhus, tyvärr.
Blomqvist-Valtonen tror, att den nuvarande finansieringsmodellen och bristen på pengar inom vården, leder till en fortsatt kamp om servicen i östra Nyland under en lång tid framöver.
– Det är inget nytt. Vi är vana att kämpa för det här. Vi gör det varje år, vi har gjort det jätte länge och vi får nog fortsätta med det.