Start

Irländarna går till valurnorna – nationalister och kriminella kämpar mot etablissemanget

Regeringspartierna som har suttit vid makten i över 100 år kan utmanas av det kontroversiella oppositionspartiet Sinn Féin.

Många irländare röstar för någon slags förändring i landet.

Under fredagen är det dags för de irländska medborgarna att välja vem de vill ska representera dem i parlamentets underhus (på iriska Dáil) de kommande fyra åren.

Ett stort antal oberoende kandidater deltar i årets val – allt från lokala hoppfulla till högerextrema aktivister och även karriärbrottslingen Gerry ”the Monk” Hutch, en kandidat som dömts för bland annat penningtvätt och gängkriminalitet.

De tre partier som leder opinionsundersökningarna är dock de två regeringspartierna Fianna Fáil and Fine Gael och det främsta oppositionspartiet Sinn Féin.

Jämnt lopp

Sinn Féin, Fine Gael och Fianna Fáil har alla kring 20 procent av rösterna enligt opinionsundersökningarna, vilket gör det svårt att på förväg utse en klar vinnare.

I det nuvarande valet har inget av partierna egentligen tillräckligt många kandidater uppställda för att ta hem en egen majoritet i underhuset med sina 174 platser, vilket innebär att en koalitionsregering stödd av oberoende kandidater är det mest sannolika.

Efter det senaste valet 2020 vann partiet Sinn Féin den allmänna rösten och fick möjlighet att bilda en regering, men lyckades inte få med sig övriga partier. Istället bildade Fianna Fáil och Fine Gael en koalitionsregering med de Gröna.

Sinn Féin har återigen en chans att bli det parti som får bilda regering. Men det här förutsätter att de hittar tillräckligt många samarbetsvilliga utanför Finna Fáil och Fine Gael som båda redan har uteslutit ett regeringssamarbete med Sinn Féin.

Flera analytiker ser det som sannolikt att regeringspartierna blir de som bildar en koalition igen och fortsätter vid makten.

Irlands styrande partier har lett landet i drygt 100 år

Fianna Fáil och Fine Gael har i princip turats om att styra landet sedan de bildades efter det irländska frihetskriget 1921.

Finna Fáil har traditionellt ansetts vara mera ett mittenparti, och Fine Gael mera konservativt, men de har under åren närmat sig varandra allt mera och räknas nu båda stort sett som mitten-högerpartier.

Fianna Fáil leds av landets vice premiärminister (på iriska kallad tánaiste) Micheál Martin – en erfaren politiker som haft flera ministerposter under åren och har även suttit som landets premiärminister (på iriska kallad taoiseach).

Fina Gaels ledare är Simon Harris, som också blev landets yngste ledare någonsin då han axlade ansvaret som Irlands premiärminister efter att hans företrädare Leo Varadkar lämnade posten.

Utmanaren Sinn Féin försöker skaka av sig IRA-stämpeln

Sinn Féin beskrivs som ofta som ett nationalistiskt och demokratiskt socialistiskt parti, och har sin bakgrund i den irländska självständighetsrörelsen i början av 1900-talet.

Partiets moderna version uppstod på 1970-talet som den politiska grenen på den paramilitära gruppen Irish republican army, IRA.

Under konflikten känd som ”The Troubles”, som pågick från slutet av 1960-talet till 1998, genomförde IRA en rad väpnade attacker och bombningar som riktade sig mot brittiska militära och politiska mål, och ibland civila mål.

Sinn Fein var mestadels aktivt i norra Irland och förespråkade länge en blandning av politisk aktivism och väpnad kamp för att frigöra sig helt från det brittiska styret.

Sinn Féin styrs av Mary Lou McDonald sedan 2018, och hon har sedan dess försökt att distansera sig från partiets kopplingar till IRA och våldsamheterna.

Frågan om Irlands självständighet är dock fortfarande viktig för henne och partiet. McDonald har lovat att arbeta aktivt för folkomröstning om irländsk enhet både i Republiken Irland och i Nordirland senast 2030 om hon blir vald.

Under valet 2020 hade de stora framgångar och sågs som ett alternativ till och en protest mot de två etablerade partierna. Men partiet har under 2024 drabbats av skandaler och interna konflikter där flera partimedlemmar slutat, vilket har naggat väljarstödet i kanterna.

”Virala” händelser kan bli avgörande

Premiärministern Simon Harris blev nyligen viral på nätet när han gjorde nyligen bort sig under ett besök i ett snabbköp där han var på plats för att träffa väljare. Under tillfället stötte han på vårdarbetaren Charlotte Fallon som konfronterade honom med en del kritik, ett möte som fångades på kamera av landets public service-kanal RTÈ.

Harris bemötte hennes bekymmer på ett sätt som många ansåg var avmätt och osympatiskt, och klippet med deras möte blev snabbt ett samtalsämne och ett vapen i händerna på oppositionen.

Det här var den senaste i en rad kontroverser partiet Fine Gael har tampats med under kampanjveckorna.

Hur mycket det här kommer att påverka resultatet i slutändan återstår att se.

Röstningen stänger sent på fredagskvällen, och de första preliminära resultattippningarna dyker upp i samband med det. Rösterna ska sedan räknas under helgen där man får de exakta resultaten.