Både ljudfyrar och ljusreflektorer längs våra vägar är något Naturresursinstitutet Luke forskar i. Luke vill hitta olika metoder för att förhindra kollisioner med vitsvanshjort och älg.
En ljudfyr är en stolpe som spelar upp mänskligt tal när ett djur (eller människa) närmar sig stolpen. En sådan finns bland annat i Korsholm i Österbotten, där en äldre kvinna pratar på finsk dialekt.
– Tanken är att ljudfyrarna placeras ut längs vägar med livlig trafik, på ställen där man av olika orsaker måste ha en öppning i viltstängslet, berättar Marko Kelkka som är ledande expert med ansvar för trafiksäkerhet vid Nylands NTM-central.
Närings-, trafik- och miljöcentralen samarbetar med Naturresursinstitutet Luke, men också med Finlands viltcentral.
– Tillsammans har vi gjort platsanalyser för att identifiera var olyckor har inträffat och vi har alla bidragit med vår lokala kunskap för att välja ut platserna, säger Kelkka.
Ljudfyr längs stamväg 51 mellan Ingå och Sjundeå
Det är Jouni Hänninen, produktutvecklare på företaget Innotrafik som uppfunnit ljudfyren. Ljudfyren i Korsholm var den första i världen, berättar han.
I Finland finns i dag knappt tio ljudfyrar, de flesta i Österbotten men ingen i Nyland. Jouni Hänninen har däremot varit i kontakt med ett lokalt försäkringsbolag som är intresserat av att sponsra en eller flera ljudfyrar längs vägsträckan Ingå-Kyrkslätt-Borgå.
– Själv lutar jag mot att vi borde börja i Ingå, säger Jouni Hänninen när vi pratas via telefon.
Hänninen hör också av sig senare och berättar att han varit i kontakt med en lokal jägare, vilket bekräftas av Sjundeåbon Mikael Fröberg, ordförande för Västra Nylands jaktvårdsförening.
– Det är säkert ett effektivt sätt att skrämma djur, erfarenheterna från Österbotten är goda säger Mikael Fröberg och hänvisar till de ljudfyrar som Hänninen marknadsför.
Däremot är Fröberg osäker på hur bra de passar i Ingå eller Sjundeå eftersom det inte finns några viltstängsel längs stamväg 51 eller de andra stora vägarna (riksväg 25 och stamväg 52) i Västnyland.
– Om man sätter upp en stolpe som skrämmer djuren så finns det en risk att de börjar ta sig över vägen på ett annat ställe och gör ett annat vägavsnitt farligt i stället.
Mikael Fröberg har redan hunnit kontakta andra lokala jägare och SRVA-aktörer (storviltsassistans) för att få tips om vilka platser som är speciellt utsatta, det vill säga var hjortar och älgar gärna tar sig över vägen.
– Nog finns det flera ställen längs stamväg 51, Västerleden, där det skulle vara viktigt att få något gjort och säkerheten förbättrad.
Mikael Fröberg skulle gärna testa några andra varningssystem också.
– Det finns ett sätt som varnar bilförarna i stället. Det är lampor som börjar blinka när det finns ett djur i närheten.
Försäkringsbolag villiga att betala för ljudfyrar
På gång den här hösten var att installera en ljudfyr i Högfors, längs riksväg 2 i Rautamäki, där det har skett många älgkollisioner. Nu har projektet skjutits upp, säger Kelkka.
– Ljudfyren har, så att säga, styrts åt ett annat håll, säger Marko Kelkka och hänvisar till att det är Naturresursinstitutet som fattat beslutet.
Kelkka är lite besviken över att den första västnyländska ljudfyren inte blev av den här hösten.
– Vi hade kunnat installera ljudfyren i Högfors med hjälp av en donation av ett försäkringsbolag, nu är det fortfarande lite oklart hur det blir. Vi måste eventuellt använda våra egna medel som vi har till vägunderhåll.
Hur mycket en ljudfyr kostar minns inte Marko Kelkka exakt, men han säger att de är ganska dyra.
– Ljudfyrarna kostar tusentals euro. Det är pengar som inte finns tillgängliga utan speciella anslag, säger Kelkka.
Älgskrämmans uppfinnare, Jouni Hänninen i Seinäjoki, berättar att en ljudfyr kostar runt 7 000 euro.
Han för själv diskussioner om sponsring med försäkringsbolag. Det här är enligt honom en bra affär för dem om älg- och hjortkollisionerna minskar. Dessutom blir hjort- och älgkollisioner dyra för hela samhället, tillägger Hänninen.
Hur pratar en västnyländsk ljudfyr?
I Korsholm och övriga Österbotten talar ljudfyren en österbottnisk finsk dialekt, men hur har man tänkt om det till exempel installeras en ljudfyr längs stamväg 51 i Ingå? Vilket språk gäller då och talar också den stolpen dialekt?
Uppfinnaren till ljudfyren, Jouni Hänninen, blir genast förtegen när det blir tal om rösten som ekar ut på landsvägen om ett djur eller människa kommer så nära att sensorn uppfattar rörelser.
– Rösten är en affärshemlighet. Så mycket kan jag berätta att vi delvis använder oss av artificiell intelligens.
Rösten till den första ljudfyren i Korsholm, där en äldre kvinna berättar om minnen från kriget, finns på Nationalarkivet. Intervjun med kvinnan gjordes 1980.
Reflexer mot skogen och lättare fot på gaspedalen
Det kanske billigaste systemet i nuläget är att placera ut dimstolpar eller reflektorer längs vägkanterna. Reflektorerna har reflexer som är vända mot skogen. När en bil närmar sig en stolpe med flera reflexer så bildas en slags ljusmur mot skogen vilket ska skrämma bort de hjortar som har tänkt springa över vägen.
Sådana testas som bäst på riksväg 25 i Leksvall mellan Ekenäs och Hangö. Experimentet ska utvärderas våren 2025, säger NTM-centralens Marko Kelkka.
Kelkka tror att reflektorerna kommer att bli vanligare i framtiden, i synnerhet som det är inte är fråga om några dyra investeringar.
– Det låter som ett bra system, om man får djuren att vänta tills trafiken har lugnat sig eller bilarna har kört förbi, säger Mikael Fröberg, ordförande för Västra Nylands jaktvårdsförening.
Områdena där det sker älg- och hjortkrockar är däremot många i Västnyland.
– Det säkraste sättet att få olyckorna att minska är nog att sänka hastigheterna, säger Fröberg.