Finländare i åldern 16–65 är bäst i världen när det gäller läsförståelse och numeriska förmågor, och på delad första plats med Japan i problemlösningen. Det visar den senaste PIAAC-undersökningen, även känd som ”vuxen-Pisa”, som utreder hur väl vuxna behandlar information.
Undersökningen gjordes åren 2022–2023 och resultaten publicerades på tisdagen.
PIAAC (Programme for the International Assessment of Adult Competencies) är en internationell undersökning som mäter vuxnas färdigheter i läsförmåga, räknefärdighet och problemlösning. Den genomförs i över 40 länder eller ekonomiska områden. Den senaste undersökningen är den första av sitt slag sedan 2012.
Nordeuropeisk och japansk dominans
Utöver Finland var de fem bästa länderna i utredningen exakt samma i samtliga kategorier.
Japan är tvåa och delad etta i de tre rankningarna, medan Sverige, Norge och Nederländerna tar de följande platserna. Estland, Danmark och den flamländska delen av Belgien finns också med bland de tio bästa i alla tre kategorier.
Enligt utredningen kan Finlands framgång i undersökningen härledas dels till utbildning och dels till att befolkningen använder sig av sina skriftliga och numeriska kunskaper förhållandevis flitigt både i arbetet och i fritidssysslor.
Dessutom håller finländarnas förmågor en hög nivå vid en högre ålder jämfört med många andra länder. I OECD-länderna är resultaten i genomsnitt som högst vid 20–24-årsåldern och börjar dala efter det. I Finland når vi våra bästa resultat i 30–34-årsåldern.
Kvinnor är bättre med text, män med siffror
Utredningen visar avsevärda glapp mellan personer från olika bakgrunder trots Finlands goda helhetsresultat.
En tredjedel av finländarna har utmärkta eller toppfärdigheter i både läsförmåga (35 procent) och numerisk förmåga (31 procent). Samtidigt uppvisar 12 procent av 16–65-åringarna bristfälliga förmågor i båda kategorierna.
Höga poäng går hand i hand med personer vars föräldrar är högt utbildade och som själva fått en hög utbildning i alla länder. Dessutom finns det en koppling mellan goda förmågor och aktiv delaktighet i arbetslivet.
Resultaten visar också ett stort glapp mellan första generationens invandrare och den övriga befolkningen, där invandrarna klarar sig märkbart sämre framför allt i Finland
Forskarna anser att skillnaden kan beror på invandrarnas förhållandevis sämre socioekonomiska ställning. Samtidigt kan den ha att göra med språkliga faktorer eftersom utredningen lägger stor vikt vid språkliga förmågor.
Mellan könen hittade man däremot inga större skillnader i Finland, åtminstone när det gäller problemlösning. Däremot är det vanligare att män har svag läsförmåga medan det är lite oftare kvinnor som kämpar med numeriska utmaningar.
Vad har bidragit mest till din kunskap inom de här områdena – skolan, du själv eller något annat? Berätta i kommentarsfältet!