Nattkylan har skapat ett tjockt lager rimfrost på Mikael Hägglunds terrängbil. Kylan förstärks av nordanvinden som får luften att fräsa till fyrtio meter ovanför oss varje gång ett av de tre rotorbladen passerar.
Man kunde tro att den kraftiga vinden värmer i plånböckerna hos bolaget som äger sju vindkraftverk häromkring och att de som upplåtit sin mark är nöjda med ersättningen.
Men Mikael Hägglund och Dan Norrgård, två av vindkraftparkens större markägare, är mycket missnöjda.
– Vi känner oss lurade. Om vi fick göra om det skulle vi låta allt det här vara obyggt, säger Dan Norrgård, som företräder alla markägare.
Vi befinner oss i Oravais i norra delen av Vörå kommun. Här restes aktiebolaget Storbacken Wind under år 2021.
Helt avgörande för projektet var de avtal som skrevs med de 28 markägarna redan år 2012. Avtalet reglerar bland annat den ersättning som betalas ut en gång per år, i mars för att vara exakt.
Markägarna har rätt till 3,5 procent. I mars 2022 kom ersättningen för det första året och alla var nöjda.
Men ett år senare, i mars 2023, blev markägarna förskräckta över den låga ersättningen. Börspriserna hade stuckit i väg till höga nivåer på grund av Rysslands anfallskrig i Ukraina och man förväntade sig en betydligt högre ersättning än året innan.
– I stället var den mycket lägre, säger Dan Norrgård.
Vi känner oss lurade
Dan Norrgård
Till rätten för att få ut bokföringen
Markägarna försökte ta reda på varför ersättningen var så låg. Kontakterna med svenska OX2, som hade byggt vindkraftsparken och administrerar den, gav inga klara svar. Inte heller har man fått någon kontakt med vindparkens egentliga ägare, brittiska investeringsbolaget Infracapital.
I stället inleddes en rättsprocess mot OX2 där tingsrätten dömde bolaget att lämna ut bokföringen i detalj.
Infracapital hade gjort ett tioårigt avtal för vidareförsäljning av elen till schweiziska elhandelsbolaget Axpo. Det har aldrig sagts rakt ut, men utifrån bokföringen går det att räkna ut att Infracapital säljer elen för för omkring 3 cent per kilowattime.
Samtidigt var genomsnittet för börselen under 2022 sex gånger högre: 18,81 cent.
Den sortens mångåriga avtal om elköp till ett fast pris kallas PPA-avtal.
De skyddar säljaren under perioder med lågt elpris, men missgynnar säljaren under perioder med högt elpris då det hade varit mer gynnsamt att sälja direkt till elbörsen.
– Nackdelen är om man tecknar på för stor andel av årsproduktionen. Det kan ju komma perioder när man inte kan leverera. Då måste man köpa in motsvarande volym el på marknaden. Det kan bli väldigt dyrt, säger Tomas Hallberg, tillståndsansvarig på svenska branschorganisationen Svensk vindenergi.
Och dyrt var det just under år 2022, vilket syns i vindkraftsparkens resultat.
Enligt Tomas Hallberg är det i dag normalt att teckna PPA-avtal på 20–30 procent av den förväntade årsproduktionen.
Men enligt markägarna i Pensala har Infracapital gjort sitt PPA-avtal på hela 60 procent.
– Det är helt förkastligt. De har skrivit avtal på alltför stor mängd och dessutom till alltför lågt pris, menar Dan Norrgård.
Markägarna: Vi ska inte drabbas av dåligt säljavtal
Men ska markägarna faktiskt belastas av den nackdel PPA-avtalet för med sig?
I arrendeavtalen står det att ersättningen på 3,5 procent ska betalas enligt bruttointäkten och med det avses ”försåld elström”.
Men studerar man bokföringen för Storbacken Wind kommer det fram att ersättningen räknats ut på det som blir kvar efter att bolaget först köpt in el.
– Jag har inte gått mycket i skolan. Men jag vet skillnaden mellan brutto och netto. Och jag kan inte förstå mig på deras sätt att räkna, säger Dan Norrgård.
Han menar att bolaget på ett tvivelaktigt sätt lyckats minska sin bruttoinkomst med 7–10 miljoner euro för år 2022.
Summan motsvarar den mängd el bolaget tvingats köpa in för att täcka de dagar då det inte blåst tillräckligt.
– Det här sättet att räkna gör att vi markägare har gått miste om närmare 300 000 euro, säger Dan Norrgård.
Experter: Arrendeavtalet är det som gäller
Vi har visat upp arrendeavtalet för Svensk Vindenergis tillståndsansvarige Tomas Hallberg och för Ellinor Sundqvist, jurist på Arvolex i Finland.
Båda anser att markägarnas tolkning är den rätta, och att OX2 därmed betalat för lite i arrende.
– Det som avses med bruttoinkomsten är den momsfria summan på den elektricitet som produceras av vindkraftsparkens vindkraftverk. Utifrån den ordalydelsen ser jag ingen grund för att ersättningen räknas utifrån PPA-avtalet. Markägarnas tolkning är rätt, säger Ellinor Sundqvist.
Tomas Hallberg säger att han inte kan se något annat än att det måste vara arrendeavtalet som gäller.
– Det är det som är avtalet mellan markägarna och vindkraftsbolaget. När sedan vindkraftsbolaget tecknar avtal för att sälja elen vidare så görs det utanför markägarnas kontroll, säger Hallberg.
Via sitt ombud har markägarna närmat sig OX2. De kräver att bolaget korrigerar sitt sätt att räkna ut arrendeersättningen.
OX2: En intervju skulle inte ge mervärde
I mitten av november kom svaret från det ombud som OX2 anlitat.
Advokatfirman från Helsingfors gör klart att OX2 inte håller med markägarna, utan anser att de har räknat rätt. Svante Nilsson, ansvarig för markfrågor på OX2, vill inte diskutera saken med Svenska Yle.
”En intervju skulle inte ge något mervärde. Kommunikation och dialog i ärendet sker direkt mellan berörda parter”, skriver Nilsson via e-post.
Men det stämmer inte, säger markägarna.
– De svarar inte i telefon längre utan hänvisar bara till Snellmans advokatbyrå i Helsingfors. Därför måste också vi gå den hårda vägen. Vi kommer att låta tingsrätten pröva det här som ett fall. Vi kan inte lämna det så här. Och tyvärr finns det inga andra sätt att gå vidare, säger Dan Norrgård.
Skulle du upplåta din mark till vindkraft? Berätta i kommentarsfältet!