Den här julen är annorlunda för Anders Lindström som är kyrkoherde i Ekenäsnejdens svenska församling. Han har jobbat 44 jular, men har nu semester och förbereder sig på det sättet inför pensioneringen nästa år.
Anders Lindström prästvigdes 1982 och nu är det alltså dags att dra sig tillbaka. Lindström säger att han ändå kommer att vara tillgänglig som präst när det behövs.
– Jag kommer att fortsätta med Bokkalaset där jag bjuder in gäster till samtal och jag kan hoppa in som präst då det behövs.
Julen har alltid inneburit jobb för Anders Lindström. Han ville inte överge församlingen i jultider.
– Det har haft hög prioritet, men samtidigt har jag varit borta från familjen som varit tvungen att sköta alla förberedelser. De har fått offra sig för att jag ska kunna vara på jobbet, men det har varit en överenskommelse.
Ta vara på varandra, hälsa på varandra, gör något som gör en annan människa glad
Anders Lindström ger tre tips inför julfirandet
Det är fint att fira jul med församlingen, säger Lindström. De senaste åren har han skött tre av fyra julböner inom Ekenäsnejdens svenska församling.
Det är inte bara julen som innebär mycket arbete för en präst, utan det finns många andra förrättningar. Det gäller att vara närvarande varje gång.
– Då man hoppar mellan förrättningar så måste man alltid avsluta en innan man tar sig an följande. Sedan tar man en paus och fokuserar på människorna och det vi har kommit överens om. Närvaro är nyckeln till att vara närvarande, då kan man möta och prata med dem som är på plats.
Lindström konstaterar samtidigt att allt ändå inte hänger på prästen:
– Jag delar situationen med dem som är där även om jag är den som kanske pratar mest.
Om Anders Lindström jobbade denna jul så skulle han prata om fred.
– Det är bra att medvetandegöra folk om fred och motivera dem att prata om det. Jag skulle säga att fred är att ta hand om varandra.
Då Ryssland invaderade Ukraina 2022 så syntes det i kyrkans arbete att det oroade församlingsmedlemmarna. Lindström upplever att det i dag finns en trötthet inför kriget, men oron finns kvar.
– Folk undrar hur det ska gå för de yngre generationerna. Men vi måste bara våga tro på att det kommer en bättre tid. Vi måste använda de plattformar vi har för att deklarera solidaritet, jämlikhet, demokrati och respekt för människans lika värde. Jag tror att vi kan finna trygghet i samhället och här kan kyrkan bidra med det budskapet tillsammans med andra.
På bananskal in i kyrkan
Då Lindström tänker tillbaka på sin tid innan han blev prästvigd, så menar han att han slank in i yrket på ett bananskal.
– Jag var med i församlingens ungdomsgrupp i Hangö, men det var ingen självklarhet att bli präst. Jag funderade på datateknik och läraryrket, men jag var trött på lång matematik och for aldrig till inträdesförhören i pedagogiska fakulteten. Jag valde teologi för det har alltid funnits ett drag av lättja i mig.
På min tid var det lite så att man kastades ut i ett iskallt hav och försökte simma utan att kunna simma
Anders Lindström om sin första tid som präst
Då Lindström kom till teologiska fakulteten vid Åbo Akademi så öppnades en helt ny värld för honom.
– Det var en fantastisk värld. Då var jag inte lat längre utan blev väldigt motiverad, men jag tänkte ännu inte på att bli präst.
Prästskola i Karis
Drygt 20 år gammal kom Anders Lindström ändå till församlingen i Karis som präst.
– Det var grymt om man säger så. Jag hade varit i studentvärlden och kom till en församling där det fanns olika åldersgrupper och plötsligt har man prästkrage och folk ser på en med andra ögon.
Det var väldigt svårt att ta in i början, minns Anders Lindström över 40 år senare.
– Jag blev väl mottagen i församlingen i Karis. Det var som en skola där jag lärde mig yrket.
Åren i akademin förberedde inte dåtidens präster inför arbetslivet så som utbildningen gör i dag, säger Lindström.
– På min tid var det lite så att man kastades ut i ett iskallt hav och försökte simma utan att kunna simma. Man hade bara små puffar runt armarna.
Lindström rekommenderar prästyrket trots att hans egen början var tuff.
– I dag förbereds man för jobbet på ett annat sätt. Man kanske inte kan göra något stort rent karriärmässigt, men det är ett bra yrke om man tycker om att hjälpa människor.