Enligt vårdgarantin ska ingen vuxen över 23 år behöva vänta längre än 180 dagar på psykiatrisk vård. Men Österbottens välfärdsområde har haft svårt att leva upp till lagens krav.
Bland annat läkarbrist inom den psykiatriska specialsjukvården har lett till långa väntetider.
För ett drygt år sedan köade över 40 procent av klienterna över 180 dagar. I dag är siffran en helt annan: Välfärdsområdet har lyckats krympa siffran till bara ett par procent, visar höstens data från Institutet för hälsa och välfärd.
Hur har man då lyckats med det här? Frågan går till Kosti Hyvärinen, verksamhetsområdesdirektör för psykosocial service.
Han berättar att det inte är någon enskild sak som välfärdsområdet plötsligt börjat göra annorlunda, snarare är det en långsam förändringsprocess där väldigt många saker parallellt med varandra har stöpts om.
– Man kan säga att det har blivit lite bättre. Vi har mycket jobb kvar, men det här känns bra, säger Hyvärinen.
Fokus på patienten
Aija Kirsilä är avdelningsskötare på psykiatriska polikliniken vid Vasa centralsjukhus.
Enligt henne är hemligheten bakom förbättringen ett nytt klientfokus.
– Vi har satt fokus på patienten. Patienten ska få rätt vård, på rätt plats och i rätt tid. Det här är inget som bara psykiatriska polikliniken har åstadkommit utan vi har gjort det tillsammans med alla andra enheter ute i välfärdsområdet, säger Kirsilä.
De tre psykosociala center som grundats i Närpes, Vasa och Jakobstad erbjuder mentalvårdstjänster på grundnivå. Man har också satsat på att varje hälsostation ska kunna erbjuda tjänster inom det psykosociala området. Depression och ångest vårdas framgångsrikt inom primärvården.
Enligt Kirsilä är det avgörande att österbottningarna nu erbjuds vård med låg tröskel.
Kosti Hyvärinen håller med.
– När vården fungerar på basnivå så överbelastas inte specialsjukvården, så enkelt är det, säger han.
Får träffa läkare redan nästa dag
Ruut Liski är psykiater inom välfärdsområdet. Hon delar Aija Kirsiläs uppfattning om att nyckeln till förändring har varit att ge fler klienter hjälp i ett tidigt stadium.
Till psykiatrisk specialsjukvård kommer enligt Liski bara de patienter vars funktionsförmåga är så nedsatt att det påverkar flera livsområden samtidigt.
Det här har gjort att man mycket snabbare än förr kan hjälpa dem som behöver den tyngsta vården.
– Med godkänd remiss så får man tid till specialläkare nästa dag, säger Liski.
Hon tillägger:
– Ingen tillfrisknar i vårdkön.
Liski är särskilt nöjd med en ny arbetsmetod inom specialsjukvården, som både har gjort arbetet effektivare och varit till glädje för klienterna.
Det hela går ut på att den psykiater och den sjukskötare som först träffar en ny patient förblir desamma under hela vårdperioden.
På psykiatriska polikliniken beskrivs den nya arbetsmetoden som en så kallad rotationsmodell, där tre team roterar i en treveckorscykel.
– En vecka är en akutvecka, då teamet får nya patienter. Men efter det stannar patienten hos samma team. Det här gör planeringen av vården effektivare och patienten får en bättre vårdupplevelse.
Enligt Liski har det samtidigt visat sig att psykiatrins flytt från de gamla utrymmena i Roparnäs till de nya i H-huset varit till stor nytta. Man har dagligen nytta av att primärvård och specialiserad vård finns i ett och samma hus, säger hon.
Har blivit bättre på att bedöma behov
Det här kräver ändå att man på alla nivåer inom vården har kompetens att bedöma klienternas vårdbehov.
Också det här har Österbottens välfärdsområde aktivt jobbat på att förbättra.
Ruut Liski räknar upp flera satsningar som haft betydelse. Bland dem finns en ny möjlighet för hvc-läkare att ringa och konsultera psykiater för att diskutera patientens behov.
– Det kommer samtal till den linjen varje dag. Dessutom stöder vi idag den grundpsykiatriska vården mycket mer än tidigare, vi har till exempel en ny psykiatertjänst i H-huset här i Vasa, säger Liski.
Samtidigt är den så kallade terapinavigatorn numera i dagligt bruk. Navigatorn är en elektronisk tjänst där klienten själv får svara på frågor om sitt mående. Resultatet används sedan för att slussa patienten rätt i vårdtrappan.
Aija Kirsilä berömmer också det välfungerande samarbetet med andra enheter än välfärdsområdets egna.
– Det görs ett jättebra arbete på studenthälsovården och inom företagshälsovården också.
Ingen stor läkarbrist, men nu är personalbehovet större på grundnivå
Länge var den stora frågan inom psykiatrin i Österbotten den skriande läkarbristen.
I dagsläget har man relativt gott om läkare, enligt Kosti Hyvärinen.
Då arbetet stöpts om så att fler patienter än tidigare får den hjälp de behöver redan inom primärvården är det i stället där behovet av mer personal finns.
– Där finns ännu inte tillräckligt med personal, då den stora strömmen av patienter nu styrs dit, konstaterar Hyvärinen.
Behovet av exempelvis psykologer eller psykiatriska sjukskötare utvärderas ständigt, berättar Aija Kirsilä.
– Hela psykosociala servicen har ännu inte tillräckligt med personal, men vi upplever att vi är på rätt väg. Och så måste vi komma ihåg att personalen är vår främsta resurs, vi måste ta hand om dem så att de orkar och får verktygen för att kunna jobba, säger Kirsilä.
Har tänkt om också vad gäller nepsyutredningarna
Tidigare hade psykiatrin i Österbotten sina allra längsta köer till så kallade nepsyutredningar.
Med nepsy avses neuropsykiatriska drag, som beror på avvikelser i hjärnans funktion. Här ingår bland annat ADHD, ADD, autismspektrum och Tourettes syndrom.
Men också den här vården är idag organiserad på ett annat sätt än förr.
De flesta utredningarna görs numera på hälsovårdscentralerna och läkare inom specialsjukvården behövs endast för att fastställa diagnos och medicinering.
– Allt som allt är det nu mycket fler klienter som får hjälp inom primärvården, säger Kosti Hyvärinen.
Hyvärinen vill berömma personalen som tagit alla de steg som gjort att man nu är på rätt väg inom den psykosociala servicen i Österbotten. Behovet av tjänsterna verkar inte vara på väg att minska, men bland alla som behöver hjälp är det nu fler som får det snabbare än förr.
– Troligen har vi missnöjda klienter också, men rätt många är nöjda, vågar jag påstå.