Micheil Kavelasjvili är känd för sina västkritiska uttalanden. Han har bland annat anklagat västländernas säkerhetstjänster för att försöka påtvinga Georgien ett krig mot Ryssland.
Georgisk dröm ändrade grundlagen 2018 så att presidenten inte längre väljs genom direkta val. I stället görs valet av en elektorssamling som består av bland annat parlamentet och regionala beslutsfattare.
Maktpartiet hade egen majoritet i samlingen och Kavelasjvili var den enda kandidaten. Oppositionen bojkottade omröstningen.
Fördjupad politisk kris
Valet av Kavelasjvili fördjupar ytterligare den politiska krisen i Georgien.
Georgiens sittande president Salome Zourabitjvili och oppositionen vägrar att erkänna den nya presidenten. Zourabitjvili har också uppgett att hon vägrar lämna sin post.
Motsättningarna mellan oppositionen och Georgisk dröm har vuxit i takt med att maktpartiet kopplat ett allt hårdare grepp om statsapparaten.
Georgien höll parlamentsval i oktober och enligt det officiella resultatet fick Georgisk dröm 54 procent av rösterna. Men oppositionen och flera observatörer har anklagat valmyndigheterna för utbrett valfusk.
Maktpartiet meddelade efter valet att man beslutat att frysa förhandlingarna om ett EU-medlemskap till 2028. Beslutet har lett till storskaliga protester i huvudstaden Tbilisi och andra städer.
Regeringen har satt in kravallpolis mot demonstranterna. Polisen anklagas för misshandel och tortyr av gripna demonstranter.
En stor majoritet av georgierna stöder ett EU-medlemskap.
‒ Dagens presidentval kan inte ses som legitimt eftersom resultatet från parlamentsvalet förfalskades. Ett parlament som saknar legitimitet kan inte välja en legitim president, sa demonstranten Katevan Davitasjvili på lördagen.