Först en vision:
Det är den 24 december 2024. Från Esbo i Finland till Tallinn i Estland går en tunnel för järnvägstrafik under Finska viken.
Visionen tillhör entreprenören Peter Vesterbacka.
– Vi valde datumet för att 24.12.2024 är ett enkelt datum att komma ihåg, sa han till Svenska Yle i januari 2018.
Ännu 2021 höll han fast vid datumet i flera intervjuer. Men därefter har det varit tyst.
”Viljan har fattats i Estland”
En tunn is täcker vattnet vid småbåtshamnen i Kägeludden i Esbo.
Inget liv eller rörelse syns till i hamnen den här decembereftermiddagen. Ingen tunnel heller för den delen.
Enligt Vesterbackas vision skulle tunneln gå från Helsingfors-Vanda flygplats via Otnäs och Kägeludden under Finska viken till Tallinn.
Peter Vesterbecka medger att tidtabellen inte håller, men han anser att den var realistisk.
– Viljan har fattats i Estland. Och inställningen har inte varit särskilt positiv, varken i Finland eller i Estland. Det är helt klart att vi inte får upp tunneln den här veckan eller nästa vecka, säger Vesterbacka när Svenska Yle träffar honom i Helsingfors centrum en dryg vecka före den 24 december, säger Peter Vesterbacka.
Han lägger sedan fram flera argument för att det inte kommer att räcka särskilt många år innan tunneln är färdig.
– Tekniskt sett finns det inte några problem att bygga tunneln och det är inte heller något problem att finansiera tunneln, säger han trots att han talar om det som skulle bli världens längsta undervattenstunnel.
När han kommer i gång räknar han snabbt upp på vilka olika sätt projektet har avancerat. Det handlar om planläggning och positiva uttalanden från politiker. Sedan fortsätter han med vilken ”impact” (påverkan) tunneln har på den ekonomiska tillväxten i Finland och Estland.
”Om man vill få saker gjort ska man ha ett datum och en budget”
Efter tre minuters säljsnack är det dags att avbryta honom med en fråga; varför gav han överhuvudtaget ett specifikt datum när tunneln ska öppna?
Ett specifikt datum i närtid gör att det är väldigt tydligt att peka på att han misslyckats.
– Jag har alltid utgått från att om man vill få saker gjorda ska man ha ett datum och en budget. Det finns få saker som jag hatar mer än offentliga sektorns projekt där det inte finns ett datum eller en budget. Vi vet alla hur det brukar gå. De blir inte färdiga i tid och det kostar mycket mera när de blir färdiga senare än planerat.
”Nu talar vi om en Nato-tunnel”
Sedan 2018 då Peter Vesterbacka gick ut med det specifika datumet har världen förändrats.
Först kom coronapandemin och sedan Rysslands anfallskrig mot Ukraina som innebar en förändrad säkerhetspolitik, också på Finska viken.
För Vesterbacka är inget av det här ett problem utan en fördel.
– För oss är det här superbra. Nu talar vi om en Nato-tunnel mellan Finland och Estland. Om vi ska kunna flytta på stora mängder trupper och lite större pjäser är det enda säkra sättet att ha en tunnel. Den behövs också för att se till att importen och exporten fungerar i kristid.
Nu har vi ingen tunnel och vi ser att kablar går av varje dag
Men nu finns exempel på aktörer som är redo att förstöra infrastruktur. Finns det risker med en tunnel?
– Det är en större risk att inte ha en tunnel. Nu har vi ingen tunnel och vi ser att kablar går av varje dag. Det är en mycket större risk att ha oskyddade förbindelser.
Under hösten 2023 och hösten 2024 har det rapporterats om att kablar på havsbotten av Östersjön och Finska viken gått av, men inte dagligen. Kinesiska fartyg har i två olika fall pekats ut som misstänkta.
Kineserna drog sig ur
År 2019 offentliggjordes en plan att finansiera tunneln med kinesiska pengar.
Ett intentionsavtal skrevs under mellan den kinesiska placeringsfonden Touchstone Capital Partners och Vesterbackas bolag. Fonden skulle finansiera hela projektet som antas kosta 15 miljarder euro.
Nu avslöjar Vesterbacka att avtalet inte längre gäller.
– Världen förändras och vi med den, säger han.
Vad hände med avtalet?
– Vi har inte gått vidare med det. Det är svårt att ta in finansiering om det finns osäkerhet kring tidpunkten för när byggandet kan börja. Då, för fem år sedan, såg det ut som att vi kunde börja bygga snabbare.
Så här långt har projektet kostat 10 miljoner euro som Vesterbacka betalat ur egen ficka.
Förlorade i Högsta domstolen
Ett annat bakslag är ett beslut i Högsta domstolen i Estland i våras.
Vesterbackas ansökan om en miljökonskevensbedömning av tunneln ledde till en lång rättsprocess som han förlorade.
Myndigheterna i Estland anser att planen är orealistisk och att det behövs en specialplan innan en miljökonskevensbedömning kan inledas. Högsta domstolen avslog Vesterbackas besvär.
Svenska Yle har kontaktat miljöministeriet i Estland med frågor om projektet, men inte fått svar.
Som du vet gör media olika tolkningar
När medier rapporterade om beslutet i våras tolkades det som ett nederlag för Vesterbacka. Men det håller han inte med om.
– Vi ser inte beslutet som ett nederlag. Som du vet gör medier olika tolkningar. Det här ska få lagen i skick i Estland.
”Landskapsplanen har ingen betydelse”
I Finland har en miljökonsekvensbedömning inletts men processen kring Vesterbackas tågtunnel har annars inte gått som på räls.
I landskapsplanen för Nyland finns tunneln inritad från Helsingfors-Vanda flygplats via Helsingfors centrum till Tallinn.
Men för Vesterbacka har det hela tiden varit klart att tunneln ska gå från Esbo till Tallinn.
– Den (landskapsplanen) har ingen betydelse. Det här är en lokal förbindelse och då behöver inte landskapsplanen beaktas, säger Vesterbacka.
I praktiken krävs det ändå en ändring av landskapsplanen för att tunneln ska kunna gå från Esbo som Vesterbacka önskar.
”Vi vet att det här går att göra på fem år”
Landskapsplanen görs upp av Nylands förbund, som driver ett eget tunnelprojekt. Förbundet utreder just nu tillsammans med Vanda och Helsingfors stad hur tunneln skulle finansieras med EU-pengar.
Frågar man Vesterbacka finns inget annat tunnelprojekt än det som hans bolag driver.
– Nylands förbund fattar inte strategiska beslut om nationell infrastruktur. Det finns inget annat projekt och det har aldrig funnits. Det är bara något som figurerar i medier nu som då.
Så om tunneln ska bli av är det ditt bolag som ska bygga den, det finns ingen annan?
– Vem som helst får göra det här. Men det finns inget projekt på den offentliga sidan. Vi jobbar på det här och vi kommer att bygga tunneln. Sedan är frågan bara om den blir färdig år 2030, 2031 eller 2032. Vi vet att det här går att göra på fem år.
”Finns väldigt få saker som är omöjliga”
Trots att kinesiska finansiärer dragit sig ur, att Högsta domstolen i Estland sa nej och att tunneln i landskapsplanen inte går som Vesterbacka vill, ger han inte upp.
Vad är det som gör att han fortfarande är så optimistisk gällande tunneln?
– Av egen erfarenhet vet jag att det finns väldigt få saker som är omöjliga. Ingen trodde heller 2008 att Slush blir världens största startup-evenemang. Det här är inte svårt. Det tar lite tid, men det är bara att göra.
För artikeln har också personer inom Nylands förbund, Miljöministeriet och NTM-centralen intervjuats.
Tycker du att det behövs en tunnel från Finland till Estland? Svara i kommentarerna.