Finansministeriet presenterade på torsdagen prognosen för de ekonomiska utsikterna fram till 2027. Även om vi nu återhämtar oss från recessionen sker det inte i någon snabb takt.
När årets bruttonationalprodukt (bnp) summeras tros den minska med 0,3 procent jämfört med 2023. Men under de kommande åren ska vi se en ökning så att bnp nästa år ökar med 1,6 procent och 1,5 procent under 2026 och 2027.
Ekonomin har vuxit under hela året och väntas fortsätta göra det nästa år, men inte så snabbt som man kanske hoppats. Tillväxten dämpas av den offentliga sektorns besparingar och av de skattehöjningar som vi sett under året.
Mikko Spolander som är överdirektör vid Finansministeriet säger i ett pressmeddelande att nyheterna om ekonomin kan svänga från dag till dag.
”Underskottet börjar också så småningom minska tack vare tillväxten och åtgärder som stärker de offentliga finanserna”, säger Spolander.
När vi ser på hela euroområdet är det problemen i den tyska industrin som bromsar utsikterna.
Därtill utgör USA:s framtida handelspolitik ett eventuellt hot mot tillväxten av världsekonomin. En eskalering av handelskriget skulle hota den globala tillväxten.
Ett annat problem är att Finlands exporttillväxt inte kommer att öka så snabbt som väntat. Det beror på den långsamma återhämtningen inom euroområdet.
Konsumtionen ser ut att öka på sikt
Prisökningarna i Finland börjar sakta av, trots momshöjningarna. Det här syns ändå inte i en ökning av konsumtionen. Sparandet har däremot ökat betydligt.
Finansministeriet väntar sig att konsumtionen ändå kommer att öka fram till 2026 i och med att sysselsättningsgraden stiger. Någon ökning i sysselsättningen har inte synts ännu men den väntas komma igång nästa år.
Det behövs också mer invandring för att sysselsättningsgraden ska stiga, enligt Finansministeriet.
Statens utgifter fortsätter att stiga
I och med att statens skulder ökar i snabb takt har också återhämtningen fördröjts. Finansministeriet säger att skuldernas andel i förhållande till intäkterna visar tecken på stabilisering, trots att underskottet i de offentliga finanserna ökar.
I år har de offentliga samfundens utgifter ökat snabbt och ökningen av skatteinkomsterna har varit svag. Statens utgifter ökade på grund av investeringar i beredskap och säkerhet, och de fortsätter öka under hela prognosperioden.
Den offentliga sektorns underskott beräknas bli 4,2 procent i förhållande till bnp i år.
Den ökade arbetslösheten och indexhöjningarna av pensioner har ökat utgifterna inom den sociala tryggheten. Pensionsutgifterna kommer att stabiliseras redan nästa år.
Ministeriet räknar också med att arbetslöshetsutgifterna minskar på grund av de åtstramningar som regeringen gjort.
Åren 2026–2027 förväntas sysselsättningen öka i takt med en starkare ekonomi. Arbetslösheten kommer enligt prognosen att minska från 8,4 procent 2025 till 7,4 procent 2027.
Skatterna kommer att öka nästa år och det betyder mera klirr i den statliga kassan. Skulderna inom den offentliga sektorn kommer däremot inte att stabiliseras förrän slutet av 2020-talet.
Om regeringen lyckas med alla sina anpassningsåtgärder kan ökningen av skulderna minska redan mot slutet av valperioden.