Några skolbarn springer omkring i korridorerna inne i Salpar skola i Sibbo. Skoldagen har tagit slut och nu väntar de bara på att hämtas hem av föräldrarna.
De här barnen kan vara några av de sista som går i Salpar skola. På tisdag kväll ska nämligen svenska utbildningssektionen i Sibbo ta ställning till utbildningsdirektör Tommi Eränpalos förslag om att lägga ner lågstadieskolan efter läsåret 2025-2026.
Nyheten om att skolan än en gång föreslås läggas ner togs inte emot bra av alla. Sabina Ehrsten-Martin är ordförande för Salpar hem och skola och har barn som går i skolan.
– Det känns oroväckande att förslaget är att de istället ska gå i skola i en skola som redan är för full och där det finns massor med utmaningar. Det verkar inte som att man tänker på barnens välbefinnande.
Ehrsten-Martin anser att det skulle vara ett förhastat beslut att stänga ner skolan och att de borde vänta åtminstone tills Söderkulla skolas nya lokaler är färdigbyggda.
Även om Ehrsten-Martin tror att hennes barn skulle klara en flytt till Söderkulla skola bra på ett socialt plan och trots att hennes barn inte är oroliga över att eventuellt börja i en ny skola, så tror hon att det kunde bli utmaningar på andra håll.
– Jag tror inte att de är medvetna om att en del av undervisningen skulle ske i en tambur eller ett vindfång. Jag tror att det skulle påverka deras inlärning negativt.
Veronica Broberg har också barn i skolan och är inne på samma linje som Ehrsten-Martin.
– Det känns ganska vemodigt att man skulle stänga en fungerande skola. Jag har inget intresse av att placera barnen i en skola som i dagsläget är alldeles överfull.
Byns hjärta
Det är inte bara de föräldrar som har barn i skolan som reagerat negativt på nyheten om en eventuell nedläggning. Sheila Tackmans tre barn har redan gått klart sin skolgång i Salpar, men för henne är det ändå viktigt att skolan får en fortsättning.
– Skolan är byns hjärta, den betyder jättemycket. Den betyder trygghet och trivsel, och som alla förhoppningsvis vet så blir inlärningsresultaten bättre när man känner sig trygg i sin skola.
Tackman berättar att många av dem som en gång i tiden var elever på skolan fortsättningsvis engagerar sig i skolverksamheten på ett eller annat sätt.
– Min 16-åriga son och hans vänner förberedde igår båda skidspåren och skridskoplanen så att skolan ska kunna ha sina gymnastiklektioner. De gjorde det för att när de gick i skolan var det andra ungdomar och vuxna som gjorde det för dem.
Föräldrarna till barnen på skolan, och många andra bybor, har en gemensam grupp på meddelandeapplikationen Whatsapp där man exempelvis kan berätta om man sett någons barn utföra fuffens på byn.
– Det sägs att det krävs en by för att fostra ett barn, och när barnen vet om att den här gruppen finns vill de inte heller göra så mycket ofog i byn, för man vet att man kommer bli fast, säger Broberg.
– Det känns tryggt att alla föräldrar känner varandra och att man vet att man får reda på saker genom dem och att man alltid har någon att vända sig till, säger Ehrsten-Martin.
En rikedom med språk
En orsak till att Salpar skola föreslås läggas ner är för att elevantalet minskar stadigt. Dessutom uppger man att omkring hälften av eleverna är finskspråkiga och därför anses det inte stödja en långsiktig svenskspråkig undervisning.
Tackman är skeptisk till att antalet finskspråkiga barn sist och slutligen stämmer.
– Förra gången som skolan var nedläggningshotad så hade man inte kollat barnen i tvåspråkiga familjer som är skrivna som finskspråkiga, men också är svenskspråkiga.
Jutta Joffell är ordförande för föreningen byskolor i Sibbo och berättar att man på föreningen försöker hitta alternativa lösningar på språkfrågan. Ett alternativ skulle vara att starta en finskspråkig grupp och ett annat alternativ är att låta finskspråkiga barn gå i skola på svenska.
– Man kan inte räkna antalet svenskspråkiga elever och säga att andra språkgrupper inte kan låta sina barn bli tvåspråkiga genom att låta barnen gå i en svenskspråkig skola. Vi har genom åren haft många elever i skolan som har blivit tvåspråkiga genom att gå i Salpar skola, och det är en rikedom att lära sig fler språk.
– Man måste inte vara född i en finlandssvensk familj för att räknas med i skolans elevantal.
Enligt Joffell har Sibbo kommun inte velat undersöka eller kartlägga alternativen.
– Vi kräver att alternativa lösningar undersöks och kartläggs innan en nedläggning planeras.
Joffell berättar att föreningen vill ha konsekvensbedömningar innan ett slutgiltigt beslut om skolans öde fattas. Hon anser också att varken föräldrar eller andra bybor har fått göra sin röst hörd.
– Det hölls möten i både Nickby och Söderkulla. Mötet i Nickby handlade om hela servicenätverket och mötet i Söderkulla ägde rum klockan 12 på en vardag, vem har möjlighet att delta då? Vi känner att vi inte har blivit hörda och vi vill inte bara utvärdera ett färdigt resultat utan också vara med i förberedelserna och tillsammans tänka över hur skolan ska utvecklas.
– Vi är fortfarande förhoppningsfulla om att vår politiska ledning håller med oss.
Dyrt för samhället
Enligt Joffell har omkring 90 procent av alla Finlands byskolor lagts ner genom åren, och nu börjar resultaten av dessa nedläggningar att bli märkbara.
– Vi har hela tiden hoppats, både jag personligen och föreningen, att utredningen om servicenätverket skulle ta ett mer omfattande grepp på de problem och utmaningar som finns. Det handlar inte bara om att tänka på befolkningsprognoser, utan om försämringen av barn och ungas mående, mobbningsfall och lärarnas ork.
Joffell önskar att skolorna hellre skulle satsa på lärarnas ork och barnens välbefinnande istället för att slå ihop flera byskolor med varandra.
– Det kommer att bli dyrt för vårt samhälle annars. Att renovera Salpar skola är en mycket mindre kostnad än vad det kommer att bli om vi inte löser problemen med välbefinnandet. Ingen nedläggning av en skola har någonsin sparat betydligt på kommunens ekonomi.
Enligt Joffell har också de årliga MOVE-reslutaten, som mäter barns fysiska funktionsförmåga, påverkats negativt av nedläggningen av byskolorna.
– Det faktum att barnen körs eller åker buss till skolan har varit en av de faktorer som utvärderats. I byskolorna är det vanligare att alla tillsammans, från förskola upp till sjätte klass, spelar fotboll eller brännboll på gården.
Också Broberg tror att det blir mindre rörelse för de barn som inte går i en byskola.
– Idag rör många barn på sig för lite och här finns det en fantastisk skolgård som erbjuder rörelse och barnen kan själva ta sig till skolan på cykel eller till fots.
Broberg berättar att ett av hennes barn tycker att det är synd om barnen som inte får gå i skola där det finns en lika fin skolgård.
– Hon undrade hur man kan leka på en skolgård som består av betong och några enstaka klätterställningar.