Förra veckan började Mikko Komulainen sitt nya arbete som direktör för Mellersta Österbottens välfärdsområde Soite. Så här långt har intrycket varit positivt.
– När jag kommer mer in i arbetet får jag säkert mer detaljerad information, men starten har gått väldigt bra.
Han säger att välfärdsområdet står inför flera stora utmaningar under året.
Den första utmaningen är ekonomin. I fjol gjorde Soite slutligen ett lika stort minusresultat som året innan: 22 miljoner euro. Enligt lagen ska ekonomin balanseras innan slutet av 2026.
– Alla områden har stora utmaningar med ekonomin. De kommande veckorna och månaderna måste vi fundera på vad vi ska göra.
Hela personalen samarbetsförhandlar
Vilka exakta åtgärder som kan bli aktuella kommer enligt Komulainen att klarna under våren. Han lyfter upp att välfärdsområdena styrs av tre ministerier, och därför spelar ministeriernas ramförhandlingar en viktig roll.
– Vi ser vilka anvisningar vi får, och utgående från det försöker vi balansera ekonomin på kort och lång sikt.
En åtgärd som man redan har vidtagit är reformen av förvaltningen, där man bland annat minskade på antalet serviceområdeschefer. Den nya förvaltningsstrukturen trädde i kraft vid årsskiftet. Att hitta arbetssätt i den nya strukturen blir en annan utmaning under året.
En tredje utmaning Komulainen tar upp är de omställningsförhandlingar som välfärdsområdesstyrelsen beslöt att inleda i december. Förhandlingarna berör hela Soites personal och ska spara nio miljoner euro.
Historiska beslut
Som Soites styrkor ser Komulainen trafikförbindelserna, tvåspråkigheten och kunnandet när det gäller bland annat förlossningsvården. Under året hoppas han kunna skapa närmare kontakter både med personalen och med de förtroendevalda.
Inför vårens välfärdsområdesval ser han välfärdsområdenas roll som en viktig fråga. Han betonar att reformen fortfarande är väldigt färsk.
– Välfärdsområdena är två år gamla. Vi kryper fortfarande, och nu ska vi börja lära oss att gå.
Med det här i åtanke är vårdpolitikerna med och skapar historia när de fattar beslut om hur ekonomi och olika saker inom välfärdsområdet ska fungera.
– Jag tror att både de nuvarande och kommande beslutsfattarna vet i vilken situation välfärdsområdena befinner sig.