I årets första nya avsnitt av rockpodden Grönroos levererar Lasse Grönroos både gamla personliga musikfavoriter och helt nya bekantskaper.
Här är fem låtar som varit i hårdrotation i garaget under den senaste veckan.
1. Neil Young and The Chrome Hearts: Big change is coming
När jag hörde singeln medan jag väntade på spårvagnen på väg till jobbet utgick jag från att det var någon outgiven arkivpärla från 90-talet. Men nej; 79-åriga Neil har vridit upp gitarrförstärkaren till elva, kalibrerat effektpedalerna och låter förbannad igen. Det här är fanimej det bästa han gjort på femton år!
2. Manic Street Preachers: Hiding in Plain Sight
Det här är Manics basist Nicky Wires sångdebut. Låten är prima sofistikerad rock och Nicky har en behaglig sångröst. Han kommer att sjunga singeln också live. Jag har varit ett fan av dem sedan debuten 1992 men de har haft en litet ojämn karriär. De nyaste singlarna bådar gott igen.
3. Gyasi: Cheap High
Han ser ut som en hon eller åtminstone som en klon av Ziggy Stardust-erans David Bowie 1973. Och han låter som T-Rex eller Slade 1971. Inte illa för en amerikan från West Virginia. Den här nyaste singeln var också öppningsspår på hans senaste liveskiva från ifjol. Gillar du retro-glam är Gyasi din nya älsklingsartist. Gyasi ska förresten uttalas Jah-see.
4. Turbonegro: Vaya Con Satan (1992)
Jag har snöat in mig på urgammal Turbonegro igen och läste på nytt biografin TRBNGR Denim & Death Punk. Det är skam och skandal att de två första skivorna och singlarna före har fått så litet uppmärksamhet!
De första sångarna Pål Erik Carlin och Harald Fossberg var fräna men blir alltid i skuggan av ikoniska Hank von Helvete (1972-2021). I sommar får man se Turbonegro live igen efter en lång paus.
5. The Hellacopters: Do you Feel Normal?
Nicke Andersson liknar för varje år som går mer och mer David Johansen och Mick Jagger. Kanske är det det som sker när man säljer sin själ till djävulen i utbyte mot rock n’ roll? Först gillade jag inte ens den här singeln men den har vuxit på mig och de har som vanligt en snygg musikvideo. En mer psykedelisk sida av hellakoptrarna. Synd bara att Dregen inte är med på nästa skiva.
Vad tycker du om Lasse Grönroos urval av låtar? Får de dina buntar att vibrera? Skriv gärna i kommentarsfältet under artikeln!
