Enligt Bengt Jansén, pensionerad arbetsmarknadsreporter från Yle, beskådar vi nu en exceptionellt svår situation inom finländsk arbetsmarknadspolitik.
- Förhandlingarna gick in på fel spår från första början, då statsminister Juha Sipilä på ett mycket ovanligt sätt gick ut med ukaser om att man har först en vecka, sedan två veckor på sig att få till stånd ett samhällsfördrag. Föga överraskande ledde det här till hårda reaktioner från facket som ordnade en massdemonstration, säger Jansén.
Enligt Bengt Jansén är det överraskande att en borgerlig regering inte visar större vilja att upprätthålla goda kontakter till den socialdemokratiska fackrörelsen.
- Jag är ärligt talat mycket förvånad. De senaste månaderna har visat att parterna står väldigt långt ifrån varandra och inte förstår varandra. Följden är att vi nu befinner oss i en situation som är bakom många lås.
För att förhandlingarna ska kunna föras vidare, måste Finlands näringsliv EK sluta gömma sig bakom regeringens rygg, påpekar Jansén.
- EK har väntat på att regeringen löser situationen utan att själv aktivt delta i förhandlingarna. Vad jag har förstått har EK ändå de senaste månaderna börjat diskutera samhällsfördraget, eftersom man inte längre kan lita på att regeringens planerade tvångslagar går igenom.
Bengt Jansén är förvånad över att arbetsgivarsidan inte tackade och tog emot erbjudandet om två års noll-lösning som facksidan erbjöd.
- Antingen har EK väldigt dåligt spelöga, eller så är det här en medveten strategi.
Men också arbetstagarsidan, och i synnerhet transportfacket AKT, får sig en känga av Jansén.
- AKT lever upp till sitt besvärliga rykte när man utan att tala med någon plötsligt meddelar att man inte deltar i förhandlingarna om ett samhällsfördrag. Man klarar knappast av att förhandla fram ett stort avtal om hela logistiken står utanför. AKT är mycket medvetet om det här, säger Jansén.
Bengt Janséns erfarenhet är att det är mycket farligt att spå i framtiden när det gäller arbetsmarknadsförhandlingar. Han är ändå säker på att parterna kommer att sätta sig vid förhandlingsbordet ännu en gång. Om man inte når en lösning inom några dagar väntar antagligen en mycket orolig vinter och vår.
- Om man inte kan förhandla fram en lösning snabbt, betyder det att EK på måndag eller tisdag börjar föra förhandlingar på förbundsnivå. Facket skulle då svara med mängder av strejker, och regeringen skulle tvingas ta till sina tvångslagar som kanske strider mot grundlagen.