Den största förändringen jämfört med dagens läge är att regeringen vill ta bort formuleringen om vägande skäl för uppsägningar.
Som det nu är måste arbetsgivaren ha ”sakliga och vägande skäl” för att säga upp en anställd.
I regeringens lagförslag räcker det med sakliga skäl.
Arbetsgruppen som skrivit utkastet till lagändringarna räknar upp vissa konkreta situationer där man ”skapar klarhet” i uppsägningssituationer:
- Arbetstagaren har tidigare handlat klandervärt och upprepar sitt likgiltiga beteende.
- Arbetstagaren har gjort sig skyldig till mindre allvarliga förseelser, men upprepat dem många gånger.
- Arbetstagaren underpresterar varaktigt i sitt arbete.
Förutom de ovanstående orsakerna till uppsägning föreslår arbetsgruppen också förändringar i arbetsgivarens förpliktelser. Arbetsgivaren ska nämligen inte i fortsättningen vara tvungen att se om det finns annat arbete inom företaget som den uppsagda kan få i stället.
Här finns det ändå undantag. Om arbetstagaren på grund av till exempel sjukdom inte kan utföra sina arbetsuppgifter så bibehålls ansvaret för arbetsgivaren att försöka erbjuda annat arbete.
Sysselsättningseffekten är måttlig, om ens det
Regeringens målsättning är att den här reformen skulle uppmuntra speciellt småföretagare att anställa folk, men arbetsgruppens experter medger att sysselsättningseffekten kan bli liten.
Enligt specialsakkunniga Erno Mähönen vid Arbets- och näringsministeriet finns det ganska litet forskning om anställningsskydd som gäller enskilda individer.
– Därför kan vi inte säga något säkert om sysselsättningseffekterna. Vi säger visserligen inte heller att lagen inte skulle kunna höja sysselsättningen.
Arbetsgruppen nöjer sej med att lagändringarna kunde ge en ”måttligt positiv” sysselsättningseffekt.
Kollektivavtalen följer tills vidare den nuvarande lagtexten
Lagändringarna skulle inte innebära någon stor plötslig förändring för en del av löntagarna.
I till exempel industrins treåriga avtal som godkändes på veckoslutet talar man ännu om att uppsägningar sker med ”sakliga och vägande skäl”. Andra branschers kollektivavtal väntas också innehålla liknande skrivelser. Men det är inget konstigt, menar arbetsgruppens ordförande, regeringsrådet Nico Steiner.
– Arbetsgivarna- och tagarna har rätt att skriva sina avtal som de vill. I längden kan det hända att kollektivavtalen börjar likna lagtexten, men det beror på arbetsmaknadsparterna själva.
Tycker du att det borde vara lättare att säga upp anställda? Motivera ditt svar i kommentarsfältet.
Artikeln ändrad 25.2 kl 13:45 med formuleringen ”Lagändringarna skulle inte innebära någon stor plötslig förändring för en del av löntagarna.”