Biverkningar får många att sluta med sitt preventivmedel – nu ska vårdpersonal ta biverkningar på större allvar

Nyligen uppdaterades rekommendationer för vårdpersonal kring preventivmedel, och nu ska bland annat biverkningar tas på större allvar. Det här tycker många är en välkommen uppdatering.

Ida Henriksen och Nicole Lindqvist hoppas på att man kan prata mer om biverkningar, speciellt med unga.

Det har tagits fram nya, nationella riktlinjer för preventivmedel. Det är den finska läkarföreningen Duodecim som tillsammans med Finlands gynekologförening och Allmänmedicinska föreningen i Finland tagit fram rekommendationer för hur vårdspersonal ska tänka när det gäller preventivmedel.

En av de saker som lyfts fram är att biverkningar från och med nu ska tas på större allvar av vårdpersonal. Nu rekommenderas också smärtlindring då man sätter in en spiral.

Flera kvinnor som Yle Åboland har pratat med är mycket positiva till förändringen. Ida Henriksen har själv haft goda erfarenheter av preventivmedel, men hon har också hört mycket negativt.

– Jag har hört om många som har blivit deprimerade av sina p-piller, så det är nog viktigt att det här tas på allvar så att man kan hitta rätt preparat.

Nicole Lindqvist är också positiv till de uppdaterade rekommendationerna. Hon känner att läkare inte alltid har lyssnat då hon försökt berätta om sina erfarenheter.

– Det känns som om man bara direkt ska testa nästa preventivmedel, istället för att ta reda på varför man har fått biverkningar av just det preventivmedlet, säger Lindqvist.

”Jag skulle gärna ha fått bedövning när jag satt in min spiral”

Också Aino Eerola och Susanna Sarlund tycker att det är positivt att diskutera biverkningar på allvar. Eerola har själv en spiral, vilket hon är väldigt nöjd med.

Hon diskuterade mycket med kompisar innan hon valde just en spiral, men hon minns inte att hon skulle ha diskuterat saken särskilt mycket med vårdpersonalen.

– Det är jättebra att man nu säger rakt ut att man ska ta biverkningar på allvar. Jag har från kompisar hört om situationer där läkarna inte trott på att symtomen beror på just preventivmedlet, säger Eerola.

Aino Eerola och Susanna Sarlund har olika erfaranheter av preventivmedel.

För Susanna Sarlund har det varit svårare att hitta rätt preventivmedel. Enligt henne har en del läkare åsidosatt biverkningarna, medan andra har varit förstående och hjälpsamma.

Ester Tikander har också en spiral, vilket har fungerat bra för henne. Däremot var processen att lägga in den inte särskilt trevlig.

– Jag skulle gärna ha fått bedövning när jag satt in min spiral.

Personen på bilden bär en mörkblå jacka och har en grå tröja med dragkedja under. I bakgrunden syns en byggnad med glasfasad samt några människor som går på en stenlagd gårdsplan.
Ester Tikander önskar att man också pratade mer om att man kan få biverkningar också av att sluta med preventivmedel. Bild: Maj Lundström / Yle

Biverkningar får många att sluta med preventivmedel

Läkaren Linnea Kroneld, som just nu specialiserar sig inom gynekologi vid Åbo universitetscentralsjukhus (ÅUCS), säger att det är fint att det finns tydliga nationella riktlinjer kring just biverkningar och smärtlindring.

– Om biverkningarna leder till att man inte vill använda någon hormonell preventivmetod alls, trots att man till exempel har rikliga blödningar och faktiskt skulle ha nytta av det, så är det ju viktigt att vi kan ta hand om det här, säger Kroneld.

När det gäller smärtlindring vid insättning av spiral så är den största förändringen att bedövning borde erbjudas i samband med insättningen och att det ska vara möjligt på alla nivåer inom hälso- och sjukvården. Speciellt unga kvinnor som inte har gått igenom en förlossning eller har svåra menssmärtor kan ha nytta av bedövning, men det är inte nödvändigt för alla, säger Kroneld.

– Vi har ju haft möjlighet till bedövning också tidigare, men i och med det här så blir det kanske mer vanligt att berätta för patienten om möjligheten. Tanken med att man har uppdaterat rekommendationen är också att man ska kunna erbjuda den här möjligheten vid till exempel hälsocentraler, där man också lägger in många spiraler.

En kvinna klädd i sjukvårdskläder med en vinröd huvtröja står framför en glasvägg.
Linnea Kroneld tycker att det är fint att patienter blir medvetna om möjligheten att få bedövning då man sätter spiral. Bild: Maj Lundström / Yle

Kroneld betonar ändå att det är individuellt hur man reagerar på preventivmedel. En del hittar rätt direkt, medan en del har jättesvårt att hitta något som passar.

Men det är viktigt att ge preventivmedlet en chans, säger Kroneld. Efter runt tre månader brukar de flesta biverkningarna försvinna, och först då kan man på riktigt säga om ett preventivmedel inte passar.

– Enligt en studie är det mellan 30 och 50 procent som slutar med p-piller inom tre månader på grund av biverkningar. Det handlar ofta om milda biverkningar. I dag har vi väldigt många alternativ, och om man har tålamod så brukar man hitta det som fungerar.