Vid Åbo Akademi jobbar forskarna på högtryck med att utveckla framtidens solenergi. I Pargas satsar man redan nu på hållbara lösningar med solpaneler vid biovärmecentralen.
Medan världens FN-länder från och med måndag 30 november samlas i Paris för att komma överens om ett nytt globalt klimatavtal rör det på sig i kulisserna här hemma. Vid Åbo Akademi är forskarna med och utvecklar framtidens solceller och enligt Ronald Österbacka, professor i fysik, händer det mycket inom området.
- Utvecklingen har gått enormt snabbt framåt under de senaste 10-20 åren. Det finns många olika typer av solpaneler och vi har redan hunnit långt då det gäller deras effektivitet.
Utmaning att ta tillvara energin
De solpaneler som i dag dominerar marknaden tillverkas av kisel. Marknadspriset för dem är lågt men tillverkningen kräver mycket energi. Därför håller man nu på att utveckla en ny typ av solceller, så kallade Perovskitceller, av förnybart och lågenergiproducerat material. Nästa steg blir att utveckla metoder för att på bästa sätt ta tillvara energin.
- När det gäller solenergi måste vi kunna spara och distribuera energin så att vi också kan utnyttja energin då solen inte skiner, säger Österbacka.
Men är det då vettigt att satsa på solenergi i ett så nordligt land som Finland där solen lyser med sin frånvaro under stora delar av året?
- Om vi ser till hela året så är det väldigt mörkt på vintern men samtidigt är det väldigt ljust på sommaren. Därför måste vi utveckla metoder för att omvandla energin så den är användbar då vi behöver den.
Solenergi på tapeten
Vid Åbo Akademi jobbar man nu med att försöka förstå hur framtidens solceller fungerar. Under tiden sker det många satsningar på just solenergi runt om i landet.
Till exempel ska Finlands hittills största solcellspark med 26 800 nya solpaneler stå klar i Raumo inom ett år.
Än så länge importeras de kiselbaserade solpanelerna främst från Kina men solenergin betyder också pengar i Finlands kassa. Marknadspriset för solpanelerna har sjunkit rejält och pengar som tidigare gick till själv panelerna gå nu till planering och installation, vilket gör att solenergi skapar arbetsplatser också i Finland. Det framgår i en forskning av Aalto-universitetet.
Räknar med att panelerna lönar sig i längden
När Pargas fjärrvärme i höstas installerade solpaneler på taket vid biovärmecentralen i Lövnäs valde man att köpa inhemska paneler från Salo. Panelerna ger en maximal effekt på 10,3 kW och producerar upp emot 10 000 kWh per år vilket motsvarar cirka fem procent av värmecentralens totala årsförbrukning.
- Investeringen rör sig om 15 000 euro vilket NTM-centralen betalar 30 procent av så vi räknar med att anläggningen kommer att bli lönsam och betala tillbaka sig på 10-12 år. Med tanke på att livslängden för anläggningen är 30 år och att den kräver minimalt med service såg vi en lönsamhet i det, säger Kurt Lundqvist, styrelsemedlem i Pargas fjärrvärme.
Förutom att satsa på solenergi har Pargas fjärrvärme redan minimerat användningen av olja i fjärrvärmeproduktionen. Energin produceras numera av spillenergi från den lokala industrin och med träflis. Olja används endast som reser.
Att satsa på förnybar energi är ett medvetet val berättar Lundqvist.
- Kunderna är medvetna om miljövänlighet och det är ett trumfkort för oss när vi säljer värme i Pargas. Solenergin är nu endast fem procent av den totala årsförbrukningen men det är ett steg i rätt riktning.
"Alla satsningar på solenergi är bra"
Det finns alltså ett intresse för solenergi och vid universiteten pågår forskningen för att utveckla framtidens solceller. Samtidigt sitter FN-länderna i Paris och försöker enas om ett globalt klimatavtal. Vilken roll spelar satsningen på solenergin i ett större perspektiv och vilken betydelse har det att till exempel kommuner som Pargas investerar i solpaneler?
- Alla former av förnybar energi är jättebra. Solenergi är grunden för alla energiformer på vår planet och producerar ett överflöd av energi. Det är oerhört viktigt att vi tar tillvara den så alla satsningar är bra, säger Österbacka.