I höstas fick 16-åriga Laura Seppä ett erbjudande hon inte kunde tacka nej till.
Efter två år i Olarin Voimistelijats juniorlag erbjöd mästartränaren Anneli Laine-Näätänen Esbotjejen en plats i OVO Team, ett av världens bästa lag i estetisk truppgymnastik.
Sträck ut! Spända ben! HAKAN! Bra Laura! Flyg! FLYG!
I Olarin Voimistelijats träningscenter i Hagalunds idrottspark övar OVO Team sitt tävlingsprogram i delar. Om och om igen. Musiken ur filmen Black Swan blandas med tränaren Laine-Näätänens omedelbara feedback. Instruktioner, pepp, kritik, beröm.
När tränaren är nöjd med alla delar är det dags att köra hela programmet från början till slut. Två minuter och fyrtiofem sekunder.
I början ska ni blända domarna med er lyskraft. I slutet ska samma känsla finnas kvar. Ni ska se fantastiska ut ända ut i fingerspetsarna!
– Anneli är en mycket energisk tränare. Hon är positiv och uppmuntrande men har också en sträng sida. Jag tycker hon är bra på att använda den om det behövs. Det blir en bra balans mellan att ha det roligt och att fokusera hundra procent, säger nykomlingen Seppä efter några månader i laget.
Knytnävarna! Bra! Och fem sex sju ÅTTA! Kraftfullt! Benen sträckta!
Då Laura Seppä i december tog steget in i OVO Team innebar det början på hennes sannolikt 3-4 år långa elitkarriär som truppgymnast på den allra högsta nivån.
– Min satsning på gymnastiken är just nu jättestor. Det är det som mitt liv kretsar kring.
Det ultimata målet är att vinna VM-guld.
Flit viktigaste egenskapen
Med trettio års erfarenhet som tränare på högsta nivå i estetisk truppgymnastik vet Anneli Laine-Näätänen exakt vilka egenskaper hon vill se hos sina gymnaster.
Laura har en naturlig talang för att röra sig mjukt och vackert vilket behövs i den här grenen.
Anneli Laine-Näätänen, tränare
Den allra viktigaste egenskapen är ändå flit. Laine-Näätänen som tränat Seppä sen hon var nio, har sett att hon jobbar hårt, vill utvecklas och är motiverad.
Sju VM-titlar och totalt tolv VM-medaljer. Som ny och yngst i laget var början i legendariska OVO Team inte helt lätt trots tränarens förtroende.
– Jag tänkte mycket på hur jag kommer att tas emot i laget, om jag kommer att trivas och om jag kommer att orka. När jag väl började hann jag inte tänka på något annat än att försöka lära mig tävlingsprogrammet så fort som möjligt och vara så bra som möjligt på träningarna.
Laine-Näätänen är väl medveten om att flytten till damlaget kan kännas svår.
– Som gymnast tar du klivet in i ett lag som är på den allra högsta nivån. Även om du varit stjärna i ditt tidigare lag kan du känna att det du gör inte räcker, att du inte är tillräckligt bra.
Känslan av otillräcklighet förstärks av att det inte finns någon extra tid för en nykomling att lära sig saker – för det är nu det gäller. Även om gymnasterna i laget fortfarande går på gymnasiet, eller till och med högstadiet som Seppä, handlar det om de viktigaste åren under deras karriärer.
Det gäller att på varje träning, i varje upprepning av varje rörelse, visa sig förtjänt av en plats i tävlingsuppställningen.
Inte som andra lagsporter
I estetisk truppgymnastik kan truppen i internationella tävlingar bestå av allt mellan sex och tio gymnaster. De flesta topplagen tävlar med sju. Ju fler gymnaster desto större risk för misstag, men är de för få är det svårare att göra spektakulära lyft och få koreografin att glänsa.
I OVO Team ingår i år totalt nio gymnaster. Det innebär att alla inte får tävla och att den interna kampen om platserna i laguppställningen är hård. I de övriga topplagen är gymnasternas antal tretton.
I många andra grenar kan man göra byten, men här funkar det inte så. Vi har bara ett lag och en prestation. Det gör det svårt att alternera.
Anneli Laine-Näätänen
Då månadskostnaden för gymnasterna i OVO Team uppgår till 600-1000 euro beroende på var säsongens internationella tävlingar hålls, är trycket på att alla ska få tävla stort.
Samtidigt som varje hundradelspoäng kan vara avgörande för slutresultatet.
Enligt Laine-Näätänen kör en del av lagen med samma laguppställning hela året för att säkra varje poäng.
– Jag försöker ge varje frisk idrottare åtminstone en internationell tävling om året.
Det är ändå förenat med risker.
– Rollerna är svåra att lära sig och särskilt i lyften är skaderisken stor då man byter platser. Man får noga överväga hur man ska pussla för att alla ska få tävla men utan att laget lider.
I början av säsongen blev det en del förändringar i startsjuan på grund av sjukdomsfall, men trots att hon är nykomling i laget har Laura Seppä fått starta i alla tävlingar.
– Jag har varit lycklig på så sätt att jag åtminstone inte hittills varit tvungen att göra något annat på tävling än det jag gjort på träning varje dag. Det skulle vara jättestressigt att plötsligt göra en annan roll i programmet.
– Jag är en väldigt spontan person och förr kom jag bara till träningen och deklarerade: ”Nu ska vi tävla med den här uppställningen”. Men då var det en idrottare som sa att det inte kändes bra när det meddelades framför hela laget. Om man blev utanför kunde man inte gråta utan skämdes kanske över sin reaktion.
Numera meddelar Laine-Näätänen vilka som är på tävlingsmattan och vem som är första reserv via textmeddelande till hela laget.
– Eftersom måndagen är vår lediga dag brukar jag skicka meddelandet då. Två veckor före en tävling, vid sextiden på kvällen, då de är hemma i en trygg miljö med familjen runtom sig. På det sättet hinner de bearbeta saken innan nästa träning.
Internationell succé följdes av bakslag
Laura Seppäs debut i OVO Team blev en fullträff.
Då den internationella tävlingssäsongen körde i gång i början av mars var hon en av de sju gymnasterna i tävlingstruppen då laget vann säsongens första världscuptävling i Estland.
I slutet av april fick hon fortsatt förtroende i årets andra världscuptävling i Kanada. Den slutade i enorm besvikelse.
I estetisk truppgymnastik gäller samma regel som i de flesta andra gymnastikgrenar där maximalt två gymnaster eller trupper per nation får tävla i finalen. Därmed blev det ingen finalplats för Esbotjejerna i Kanada.
Segern i kvalet gick nämligen till regerande världsmästarna Minetit från Tammerfors och andraplatsen till Gloria från Helsingfors. Marginalen mellan tvåan och trean var 0,05 poäng.
Ingen videogranskning i internationella tävlingar
Rytmisk gymnastik, redskapsgymnastik, konståkning, cheerleading, konstsim.
I de flesta estetiska bedömningsgrenar har man redan länge använt sig av videogranskning för att säkerställa att prestationerna blir korrekt, rättvist och opartiskt bedömda.
I Finland har man nyligen börjat testa användning av videogranskning också inom truppgymnastiken, men internationellt har inget hänt.
Då placeringar avgörs med marginaler på 0,05 poäng uppstår onekligen frågan om alla domare med säkerhet har uppfattat varje detalj i ett tävlingsprogram där sju gymnaster tidvis utför helt olika rörelser samtidigt som de är i ständig rörelse.
Anneli Laine-Näätänen har redan länge propagerat för videogranskning i viktiga internationella tävlingar men utan resultat. Laura Seppä är inne på samma linje.
– Så där allmänt är grenen jättebra utvecklad i Finland, men på internationell nivå finns det rum för utveckling. Videogranskning borde absolut användas i alla viktiga internationella tävlingar för att få ett rättvist och genomskinligt resultat.
Det kommer nya chanser, visst, men i estetisk truppgymnastik är elitkarriären kort.
I FM bara en vecka efter världscupstävlingen i Kanada möttes de finländska topplagen på nytt. Rangordningen förblev den samma. Arbetet fortsätter på alla håll. VM i estetisk truppgymnastik arrangeras i slutet av november i Bulgarien.
Elitgymnaster redan som gymnasister
Av OVO Teams nio gymnaster går åtta på idrottslinjen i Gäddvikens finska gymnasium, vilket möjliggör en helhjärtad satsning på gymnastiken. För niondeklassaren Seppä är det betydligt svårare att pussla ihop vardagen.
– Det blir mycket frånvaron och man missar en del lektionsinnehåll. Men jag försöker göra mycket arbete i skolan eller på rasterna så att det blir så lite som möjligt kvar hemma. Jag är ganska ambitiös också i skolan så jag tror att det har lyckats helt bra i alla fall hittills.
Seppä, som vuxit upp i en finskspråkig familj, började som liten i svenskt språkbadsdagis och går strax ut nian i Mattlidens skola. På grund av gymnastiksatsningen har hon i sin ansökan till andra stadiet ändå prioriterat idrottslinjen i Gäddvik där lagkamraterna finns.
Det är kanske lite speciellt med den här grenen att man inte kan göra en yrkeskarriär av den. Efter gymnasiet fortsätter man oftast vidare med någonting annat.
Laura Seppä
Men sannolikt kommer gymnastiken att fortsätta spela en stor roll i hennes liv också efter att hon slutat.
– Jag kanske börjar träna yngre gymnaster eller är med på något annat sätt. Det skulle jag vilja.
Men dit är det ännu ett helt gymnasieliv. Kanske hinner videogranskningen till och med bli verklighet innan dess.