Våtmarker är naturens sätt att tvätta sig

En ny våtmark i Pargas ska inspirera fler att göra motsvarande åtgärder. Våtmarker ger renare vatten och rikare natur.

Hur fungerar våtmarker? Den frågan ställde vi till Aija Mäkinen vid Åbo yrkeshögskola.

Cyanobakterier, alltså blågrönalger, är en konsekvens av att vatten rinner för fort ned i sjöar och havsområden. Vattendragen blir övergödda då vattnet som rinner ut i dem för med sig stora mängder näringsämnen.

På sådana områden kan man göra våtmarker för att avrinningen ska bli långsammare och övergödningen ska minska. Våtmarker filtrerar nämligen vattnet och ökar dessutom naturens mångfald.

Projektledare Aija Mäkinen vid Åbo yrkeshögskola berättar om varför våtmarker försvinner. Video: Stefan Granholm, klipp: Topi Nurmilaakso

En ny våtmark blev just färdig i Pargas, på gammal åkermark vid kanten av Sydänperäviken. Våtmarken ska förbättra vattenkvaliteten i Ålöviken.

– Ålöviken är enormt eutrofierad. Nu blir partiklarna och näringen i vattnet kvar i våtmarken, så lite renare vatten rinner ut i Ålöviken, säger Aija Mäkinen, projektledare vid Åbo yrkeshögskola.

I förgrunden syns en återskapad bäck med stenar och rör som leder vatten. I bakgrunden arbetar människor med att återställa området.
Våtmarken i Sydänperä kan inte ta åt sig allt vatten i avrinningsområdet. Därför finns en flödesregleringsbrunn som för så mycket vatten som det ryms till våtmarken. Resten rinner rakt ut i Ålöviken. Bild: Stefan Granholm / Yle

Våtmarker byggs delvis med talkoarbete

Våtmarken i Sydänperä är en del av arbetet för att förbättra skärgårdshavets tillstånd.

Sommaren 2024 utvärderades området, en plan för våtmarken gjordes och i december grävdes området upp. Nu slutförs våtmarken genom att lägga stenar och erosionsmattor vid våtmarkens kanter, och till sist sås ängsväxter.

Inkeri Kuosa, studerande vid yrkesinstitutet Livia, berättar om hur våtmarken i Pargas blivit till. Video: Stefan Granholm, klipp: Topi Nurmilaakso

Hela våtmarken beräknas ha kostat ungefär 10 000 euro.

Projektet genomfördes i samarbete med Pargas stad, Stiftelsen för Ålöviken och Sydvästra Finlands vattenskyddsförening. En stor del av jobbet har gjorts med talkokrafter.

Kvinnan på bilden bär en t-shirt med texten "Livia". Hon befinner sig utomhus, i en naturskön miljö med grönska och träd i bakgrunden.
Många av Charlotta Hagmans studerande blir miljövårdare som jobbar med projekt och restaureringsarbeten. Bild: Stefan Granholm / Yle

Studerande från yrkesinstitutet Livia deltog också i konstrueringen. De flesta studerandena ska bli miljövårdare och arbetet vid våtmarken fungerar som ett yrkesprov, säger Charlotta Hagman, lektor i natur och miljö på yrkesinstitutet Livia.

– Kursen går ganska mycket ut på att vi är på olika ställen och gör riktigt vattenrestaureringsarbete, säger Hagman.

Stöd finns för den som vill ha en våtmark

Många våtmarker har redan konstruerats i Finland, men fler behövs.

Vem som helst kan anlägga en våtmark på sin mark, till exempel om man driver jordbruk. Det finns olika stödsystem och både Åbo yrkeshögskola och Sydvästra Finlands vattenskyddsförening ger råd i hur man kan gå tillväga, säger Aija Mäkinen.

– Ett mål med projektet är att visa att med rätt så enkla åtgärder kan man få till stånd våtmarker.

Projektledare Aija Mäkinen vid Åbo yrkeshögskola berättar om olika ändamål som våtmarker kan användas för. Video: Stefan Granholm, klipp: Topi Nurmilaakso

Då en våtmark är färdig klarar den sig själv. Sydänperäs våtmark kommer ändå följas upp för att se att rören hålls på plats och att dammen är i skick.

– Partiklarna sjunker nu till botten i våtmarkens bassäng, så efter tio år kan massan tömmas. När våtmarksväxterna börjar växa kan man slå dem ifall det behövs.