På onsdagen fanns det få sannfinländare kvar som orkade analysera det usla valresultatet för nyfikna journalister.
Åtminstone ville de inte göra det offentligt.
Samtidigt hörs inte så mycket mördande kritik inom partiet, ens när man får uttrycka sig anonymt.
Det kom fram när Yle frågade kretsordförandena vad som borde göras. Den skarpaste åsikten var att partiet borde stanna upp och fundera på sina målsättningar. Vidare ska man låta bli att ”apa efter andra partier”.
Partiordförande Riikka Purra får just ingen del av kritiken, ingen av de tillfrågade kretsordförandena ville lägga skulden på henne.
Inte mycket till upprörda känslor efter en förödmjukande dubbelbrakförlust.
Tråkigt för rikspolitikerna
Däremot har flera riksdagsledamöter nu fått något att tänka på.
Flera av de synliga politikerna i riksdagsgruppen tappade mer än hälften av sin röstmängd från förra kommunalvalet.
Jani Mäkelä och Jussi Halla-aho fick endast en tredjedel av rösterna jämfört med 2021, Mauri Peltokangas och Sheikki Laakso en femtedel.
Det är svårt att se att rösttappet har att göra med något annat än hur partiet gör rikspolitik, knappast har Peltokangas och de andra klåpat så fullständigt i sina egna kommunfullmäktige att det vore förklaringen.
Intressant nog lyckades Joakim Vigelius i Tammerfors öka på sitt röstetal med långt över det dubbla i kommunalvalet, till över 3 100 röster.
Vigelius och hans radarpar Miko Bergbom (som inte ställde upp i valet) hör till den unga urbana falangen inom partiet, slipade både ideologiskt och imagemässigt.
Mot en högervriden framtid
För en utomstående betraktare ser det ut som om Sannfinländarna kan komma att ömsa skinn än en gång.
Om den här utvecklingen fortsätter i riksdagsvalet kommer de sista resterna av Soinis landsbygdspopulism att skakas av från partieliten och en ny generation professionella högerpolitiker tar över.
Det här förutsatt att försommarens partimöte förlöper utan någon större missnöjesrevolt.
En intressant fingervisning gav partiordförande Purra själv dagen efter valet när hon beskyllde oppositionspartierna för ren och skär populism.
”Oppositionen segrade inte tack vare sin egen förträfflighet eller fina alternativ. De segrade därför att vi i regeringen fattat också ledsamma beslut. Det är lätt att kritisera utan eget alternativ.”
Så där brukade ju socialdemokrater och centerpartister tala om just Sannfinländarna.
Rollerna är minsann ombytta.
Freddi Wahlström är inrikesreporter med politik som specialområde vid Svenska Yle och har följt kommunalvalet.