Niorna Joonas Viik och Matias Härkönen lägger upp biljardbollarna i en triangel och sätter igång.
– Tufft, kommenterar Joonas Viik när Härkönens boll rullar rakt ned i hålet.
Viik vet hur mobbning känns. Han var med om det under de allra första åren i skolan. Då klarade inte de vuxna av att ingripa och få ett slut på plågan.
De äldre eleverna retade mig för mina glasögon och mitt videospelande. De kallade mig mig nörd och autistisk. Jag kände mig värdelös.
Joonas Viik, åk 9, Joutsenon koulu, Villmanstrand
På den tiden fanns inget systematiskt sätt för skolorna att ingripa. Numera finns den så kallade modellen för olagliga handlingar i alla skolor i Villmanstrand och i hela Södra Karelen.
Den går ut på att alla elever under 15 år riskerar att hamna öga mot öga med polisen varje gång de rör sig på gränsen till olagligheter.
De vuxna i skolar synar noggrant varje mobbning, gliring, kränkning och fysiskt hårdare tag.
– Om eleverna slåss är det misshandel. Om de sprider fula rykten är det ärekränkning. Det är mycket viktigt att kalla saker vid deras riktiga namn, inte bara tala om mobbning som ett allmänt begrepp, säger Anu Urpalainen, rektor vid Joutsenon koulu i Villmanstrand.
Modellen har varit i bruk i sex års tid och ger klara riktlinjer som de vuxna i skolan kan följa för att bedöma om barnen gör sig skyldiga till brott.
Såväl välfärdsområdet som polisen och skolorna i regionen följer samma praxis.
Omvälvande möte med polisen
Alla i Joutseno skola, från ettor till nior, vet vad som gäller. Olagliga dumheter är inte bara ”dumheter”. De leder till brottsanmälan – och antingen en varning eller avstängning på viss tid.
Och det så kallade ankarmötet som eleverna kallas till när ett brott konstateras, kan vara mycket omvälvande för en tioåring. I mötet deltar barnen med sina föräldrar, polis, socialarbetare och en representant från skolan vid behov.
Såväl socialarbetare, polis som skolpersonal i Södra Karelen säger att modellen har varit framgångsrik. Några siffror går det inte att visa upp, men ett och samma barn dyker sällan upp på ett nytt ankarmöte.
Också såväl regeringen som Utbildningsstyrelsen lyfter fram konceptet från Södra Karelen. Regeringen fattade efter skolskjutningen i Bäckby i Vanda år 2024 beslut om att ge fem miljoner euro för att förebygga och ingripa i mobbning, våld, trakasserier och diskriminering inom den grundläggande utbildningen.
Efter en ansökningsprocess fick 37 projekt pengar för att börja utveckla egna modeller i höst. Det innebär att sammanlagt 146 utbildningsanordnare runt om i landet nu har möjlighet att ta efter modellen i Villmanstrand.
Utbildningsstyrelsen ordnar också fortbildning där Södra Karelens modell presenteras. Den är öppen för alla grundskolor.
Eleverna i både Lappeenrannan lukio och Joutsenon koulu är stolta över modellen.
”Mobba inte, det kan skada för livet”
Joonas Viik och Matias Härkönen har avslutat biljardspelet och skyndar sig till en av läsårets sista modersmålslektioner där alla får hålla tal. Joonas Viik har förberett ett tal om att våga vara sig själv.
Mobbningen lämnade spår hos honom, och han önskar att ingen annan ska behöva uppleva samma sak.
– Jag har tagit det som en princip att jag alltid ingriper när jag ser att någon retar, även om det skulle vara på skoj. Mobbning kan lämna så hemska spår, för resten av livet i värsta fall.
Tycker du att modellen i Södra Karelen borde tas i bruk i hela Finland? Motivera i kommentarsfältet.